Roadtrip USA:s västkust del 3. Valencia- Six Flags Magic Mountain.

I Santa Barbara bodde min mamma i tre år i sin ungdom men jag misstänker att hon inte skulle känna igen sig idag. Staden är dock charmig i sin bebyggelse då den är låg och spanskinspirerad. Vi åkte i alla fall vidare på förmiddagen mot en Premium Outlet strax utanför staden, för lite påfyllnad av garderoben. Den (outleten) var stor (som allting annat i det här landet) och vi skulle inte klarat av att besöka alla butiker på en dag. Men vi var alla fyra nöjda med våra kassar när vi fortsatte färden mot, vad jag kallade ”kvällens håla”. Återigen, inget är litet i USA och det här var en ganska intensiv stad med mängder av butiker och en hel del restauranger.

Vi checkade in på ”Hyatt Regency” och blev mötta av en ”bell boy” som lassade upp våra väskor på en vagn och tog med dem upp på rummet. Det finns många människor som lever på vårt dricksande och man kan tycka vad man vill om det. Men endollars sedlar är ett måste här för att inte verka snål och obildad. De lämnas ut till höger och vänster. Vi vände raskt från rummet och gav oss ut för att hitta middagsställe. Jösses, vad det var varmt!! 37 grader, 100 grader Fahrenheit,gjorde att min kofta blev ganska överflödig. Men det är så lätt att luras av kylan inomhus från all ac… Trötta efter en dags traskande på en outlet och hungriga blev en kombo som inte gjorde det lätt att hitta en lämplig restaurang. Maken bet ihop och gick snällt efter en tjurig hustru och dotter som inte kunde bestämma sig. Men plötsligt uppenbarande sig en hägring, ett ”Cheese Cake Factory, i ”hålan”. Vi rusade in och väntade mer än gärna i en halvtimme för att få bord. Den här restaurangen har alltså mer än bara cheesecakes. Men dessa cheesecakes som de har är amerikanskt stora och urvalet enormt!
F3795710-553E-4E1B-B16C-B948873D24CD

Nästa dag lämnade en annan trefjärdedel hotellet med målet ”Six Flags Magic Mountain”. Min galna familj skulle frivilligt åka till bergodalbanornas värsting, i denna värme!! Den här bloggerskan stannade kvar ”hemma” istället och njöt lite av tystnaden. Jag gick till ”Westfield shopping center” där det fanns ac så man kunde torka lite. Jag skickade en svettig tanke till familjen och undrade hur de hade det i värmen och köandet till illamåendeframkallande åkturer. Jag bytte ac:n mot poolen och låg där och svettades en stund innan jag även bytte ut den platsen mot gymet. Det var jag och en dam i 60-års åldern, med armen i gips som sprang på löpbandet. Det var kallt och skönt där inne med en ac på full effekt. Löpbandet hade en film på skärmen som visade när man sprang i olika miljöer. Kändes betydligt roligare än att bara stirra på kilometermäteren, eller rättare sagt ”milesmätaren”. Om man hade tröttnat på de vyerna kunde man alltid titta ut över det lilla poolområdet.
8C269F23-8B99-4761-84C8-3E12540E43D8

Nyduschad och fräsch (en liten stund i alla fall tills jag gick ut igen) gick jag till en restaurang för att äta lite lunch/middag och skriva blogginlägg.

Efter ett tag dök min svettiga familj upp och de var hungriga och rätt trötta. Men tanken att gå på senaste ”Mission Impossible” i IMAX-version lockade så först ett snabbmatsintag för dem, så var vi redo för Tom Cruise och ett glas vin i salongen. Man kan tycka vad man vill om de här filmerna, men jag älskar dem. Rent och skärt nöje utan någon intelligent tanke är avkoppling för mig. Den här vistelsen avslutades på ett coolt sätt och det somnades utan några vaggsånger i rum 418 den här natten.

Tyvärr, det här inlägget går inte att kommentera.