Lärarbristen

Den senaste tiden har jag haft flera intressanta diskussioner kring bristen på kompetent/behörig personal. Jag har ”barn” på gymnasiet och på högstadiet. Högstadieeleven har många obehöriga lärare och vikarierna är alltid obehöriga. Dottern på gymnasiet har istället problemet att lektioner ställs in då ordinarie lärare är sjuka, man sätter inte in vikarier. Det har lett till ett ytterst luftigt schema som i sin tur lett till att de tappat gentemot halvklassen, vars lärare haft en högre närvaro. Det här är vår framtid och det är inte bra. Det märkliga i det hela är att lärarna, ett akademikeryrke med många års utbildning, anses kunna ersättas med nästan vem som helst. Vilka andra yrken med motsvarande utbildning skulle man kunna göra det med?

Jag som jobbar i vården har aldrig varit med om och tror heller inte att vi kommer att komma så långt att man stoppar in en idrottsintresserad person på en sjukgymnasttjänst, en ambitiös person som läkare eller en empatisk person som sjuksköterska. Märkte ni att jag inte föreslog en empatisk person som sjukgymnast..? ;-) Men varför kan läraren så lätt ersättas av en outbildad? ”Bättre att det finns någon vuxen i klassrummet än att det står tomt”. ”Alla utbildade lärare är minsann inte så bra”. ”Jag har haft outbildade lärare som var fantastiska”. Dessa är bara ett axplock på argument om varför det skulle vara ok eller till och med bättre med outbildade lärare. Det kan säkert stämma på individnivå men om vi pratar kollektivt måste det väl alltid anses vara ett nederlag om man inte kan fylla lärartjänster med utbildade och behöriga lärare, annars kan vi lägga ner lärarutbildningarna.

Det finns säkert händiga personer som skulle kunna skära bort ett födelsemärke och skicka in provet på analys. På individnivå hade den personen kanske kunnat göra ett bättre jobb än en klantig utbildad läkare. Det finns säkert massor av människor som kan lära sig att ge sprutor och lägga om ett sår lite hjälpligt. Men vem skulle gå till en sådan person som saknar utbildning? Troligtvis ingen, men våra barn skickar vi till skolor där det ibland är förfärande låga siffror behörig personal som ska utbilda dem. Det blir en allt större klasskillnad där barnens föräldrar får agera lärare på hemmaplan för att kompensera tappet i skolan. Familjer med resurser klarar att hjälpa barnen med läxor och skoluppgifter, alternativt att privat hyra in hjälplärare. Jag säger inte att jag har en lösning på problemet. Men när det börjar bli en accepterad verklighet att det är så här, då blir det ”farligt”.

Tyvärr, det här inlägget går inte att kommentera.