En lyxig lördag.

I helgen kom maken hem med räkor och en kasse musslor. På kylning lades en flaska champagne, Louis Roederer, en naturchampagne utan tillsatt socker vilket innebär en rasande torr sådan. Vem kan hänga läpp under sådana omständigheter? Det enda jag kan fundera på när det gäller champagne är varför det alltid känns som att det är mindre i en sådan flaska än något annat vin. Man vill alltid ha lite mer när den är slut…

I olja fräste jag vitlök, lök, pepparkorn och ett lagerblad. Sedan åkte musslorna i tillsammans med sisådär en halv flaska vin (vi körde faktiskt alkoholfritt och det fungerade helt ok). De kokade häftigt i sex minuter innan jag hällde på färsk strimlad basilika och bladpersilja. Jag tog ur musslorna och kokade ur buljongen något innan musslorna åkte tillbaka in igen. Musselkoket saltades och pepprades efter smak. Räkorna åt vi som de var tillsammans med vitlöksbröd och så ovan nämnda champagne. Så gott det var och vi bestämde oss att det var kockens förtjänst att musslorna var otroligt goda och fina i konstistensen. Liite kan det haft att göra med musslornas kvalitet… liite…

Vuxenmys på högsta nivå då dottern svepte förbi med sina kompisar rynkande på näsan åt musslorna, höjde gladare på ögonbrynen åt räkorna, men insåg att man luktar räkor om fingrarna om man skalar dem. Hon gick… Sonen slösade inga steg på att passera sina föräldrar, vi hörde på den smällande dörren att han lämnat huset. Tonårslivet i ett nötskal.

Ja det blev ett litet träningsläger inför stundande champagneresa och jag måste säga att det kändes finfint, formen sitter där!

image

Tyvärr, det här inlägget går inte att kommentera.