Alla inlägg i kategorin Rom

Tonårsresa i Rom del 3 av 3.

En sista dag i Rom och dagen till ära bjöds på strålande sol och värme! Vi var tacksamma för att vädret hållit sig mer modest de andra dagarna för 30 grader i en storstad är inte så tilltalande. Komiskt nog hade vi prickat in värmen just dagen då vi skulle behöva vara som mest påklädda. Vatikanstaten väntade och därmed klädkod. Här vill man absolut inte se några manliga knän, axlar eller tår. Kvinnliga axlar och knän anses lika olämpliga men tårna går an, så sandal på kvinnliga fötter accepteras men inte manliga dito.

Dags att promenera lite och på vägen till Påven hade jag planerat in ett besök på Castel Sant´angelo. Ett ställe man ofta ser på film och på foton från Rom, men där jag aldrig varit förut. Här utspelar sig slutscenerna ut Tosca där hon slänger sig ut från toppen och möter döden på botten då hennes älskade avrättats. Här utspelar sig även ”Änglar och demoner” och man kan gå en guidad tur i dess fotspår. Det gjorde inte vi utan det blev en egen tur där vi tyckte att det räckte att uppdatera sig via de informationstavlor som finns. Det är mycket trappor att gå i för att komma högst upp och vi blev glada när det dök upp ett fik helt plötsligt. Här kunde vi svalka oss i skuggan och dricka svindyr pepsi. Vi hoppade faktiskt över rummen innehållande vapen, kläder och annat av mindre intresse och satsade på utsikten och en gemensam selfie över Peterskyrkan.
9030E0AD-9D12-4844-8E89-6231A02D54EC
48710FCA-8B71-45CC-A250-2AB9A32F0D72
6201AD27-A0E4-4354-91BA-C3AEE0F8CD0A
0DD21AAC-3879-4822-8C4D-D2663AEF1DF6
FADBE9E5-65CB-4DDF-830F-657B053437F0
95B57635-A423-4074-91EB-C9098DD08D2B
Vi traskade alla trappsteg ner igen och lyckades tom att gå vilse på vägen. Men ner kommer man ju alltid och nu var det inte långt till nästa mål och land. Vatikanstaten har infört klädkod gällande hela staten och inte bara kyrkan. Vi mötte ingen som sa till oss, men här skulle man kunna stoppas och får snällt vända om i fall klädseln inte är till belåtenhet. Vi ställde oss i kön till säkerhetskontrollen till kyrkan och den gick faktiskt fort. Det är inget inträde till kyrkan så man kommer snabbt igenom. Den är stor kyrkan men man förstår inte riktigt hur stor, och den vecklar ut sig runt hörnen när man vandrar runt. Michelangelos Pietà har man glasat in och horder av människor samlas framför den för fotosessioner. Vi skippade det och gick ner i underjorden för att se påvegravarna. Det lustiga är att man inte kan komma tillbaka upp i kyrkan, utan man lotsas ut efter det besöket. Så antingen får man gå in igen eller så tar man gravarna sist.
34757AD4-48AC-480F-BBF1-F641AD9AC4B7
6406B27C-6115-4CCB-A6BA-88ED8073A60B
F7821F2D-F36D-48A3-BEC0-3DA69F724064

Vet inte om kyrkan imponerade på dottern så där jättemycket men det är roligt att ha sett den och ett land till att bocka av är inget att förakta. Hungriga styrde vi stegen tillbaka hemåt och passerade vår favorit- mataffär och provianterade lite gott att äta och dricka som sen lunch. Då kändes det väldigt skönt att bo lite rymligare än ett standard hotellrum. Kylskåp är också lyxigt och man behöver inte gå ut och äta allt. Frukost ”hemma” är skönt då man slipper att gå ut och leta ställe och man behöver inte piffa utan kan sitta i myskläder och mumsa. Nu satt dottern på sitt rum och snappade sina vänner och jag satt en trappa ner med en god bok, krispigt vitt vin, oliver och lite ostar och njöt av tystnaden. Jag behövde inte höra alla diskussioner tonåringarna hade kring livets ”viktigheter”. En sista middag i Rom väntade på kvällen och jag sammanfattade för mig själv att det är härligt att resa med sitt nästan vuxna barn.

Tonårsresa i Rom, del 2

Ny morgon, nya möjligheter till att se den eviga staden. Med tonåring i huset är dock inte tempot så högt innan klockan slagit lunch så vi stressade inte. Frukost med solmogna tomater, buffelmozzarella och kaffe fick ändå oss på benen och vi hade promenader framför oss på schemat.

Vår väg mot Colosseum har oändliga möjligheter men klart att dottern hittar nästa stjärna på himmelen, ”Berschka”. Spansk klädkedja som inte heller den finns i Sverige så ett besök här var naturligtvis en nödvändighet! Här, till skillnad mot ”Brandy Melville”, fanns goa soffor för medföljande lätt uttråkade föräldrar.

Med några kassar i händerna och lättare plånbok var vi till slut redo att fortsätta söderut och passerade först Victor Emanuel-monumentet och Forum Romanum. Tonåringen tittade lite förskräckt ut över alla ruiner och stenar i rädsla att jag skulle föreslå att vi skulle gå en låång guidad tur bland dem. Det slapp hon och istället fick det bli en selfie vid Colosseum och Costatinus triumfbåge, innan vi fortsatte via ett ödsligt Circus Maximus över Tibern till Trastevere.

Nu var det lunchdags och vi valde en mysig restaurang bland alla mysiga restauranger i det här Lady och Lufsen kvarteret. Trånga gränder, kullerstenar, nästan ingen trafik, små torg och blommor. Det var dags för pizza och ingenstans är pizzorna så goda som I Rom, tunna och knapriga med precis lagom mängd mozzarella på så att de inte dryper. Vid det här laget var vi ganska så trötta i fötterna och vi hade ett par kilometers promenad hem. Nu lockade bekvämligheten och vi tog en taxi tillbaka till hotellet. Jag testade Uber-appen men de hade ont om bilar och nästan 10 euro dyrare så det blev till att vinka till oss en vanlig taxi.

Efter lite chillande i lägenheten var vi hungriga igen och jag hade bokat bord på restaurang Dilla. Även den ligger på promenadavstånd från hotellet och är ganska omskriven så bordsbokningen visade sig vara nödvändig. Trots vår tidiga ankomst redan 19:30 var det smockfullt, folk både i kö och de som fick vända i dörren. Vi fick ett förtjusande bord utomhus och började middagen med ett bubblande rosé. Crostinis med ägg och tryffel, zucchini och mozzarella till förrätt och en hummerpasta efter det. Musikanter som spelade utanför och supertrevlig personal. Kan man ha det bättre?

För att avrunda kvällen fortsatte vi på temat promenad och nu bar det av till nästa nödvändighet när man besöker Rom för första gången. Pantheon och Piazza Navona väntade i den ljumma natten. De här platserna är magnifika i dagsljus men strålar än mer upplysta i mörkret. Det finns många restauranger och caféer restauranger runt alla monument och kända torg, men här finns anledning till uppmärksamhet. De är ofta både dyrare och av sämre kvalitet än de som ligger mer oansenligt. Så kolla priserna först, slå er sen ner och ta en drink för att njuta av utsikten och folklivet. Välj sedan en annan restaurang för kvällens middag.

3ED9868C-998D-4BBE-A8E3-5C83EF22245B
DD9B3EF7-7AF6-4932-997F-A0948975F948
0296DA05-32D2-4FFC-A991-89A9ABA08357
12F70A2F-8577-46E8-AE29-9210A144A4AB
DCCF1332-74DA-4B38-9C62-581DC5BA7328
BFE378F8-E3EB-4741-A547-1601959A5823
9E28DEC8-C63C-44B7-AFF2-A51C2BB94C9C

Tonårsresa i Rom

Underbara Rom som jag varit i så många gånger med min mamma! Nu var det dags för dottern att invigas i stadens magik då hon fyllt 18 år och det måste uppmärksammas och firas på bästa vis. Vi velade lite mellan resmålen, men jag tyckte att man bara måste se Rom och med lockelsen att bocka av ett land till (Vatikanstaten) så var det klart.
Vi flög från Kastrup så resan startade på bästa vis med Clarion Kastrup och en god middag på hotellet. Att dricka drink med sitt eget barn kändes märkligt men ändå härligt, livet rullar på och barnen är ens barn och ändå inte…

Tidigt morgonflyg med Norwegian så vi landade redan kl 10. Vi (läs jag) bestämde oss för budgetvarianten och tog bussen in till Termini. Måste erkänna att det blev halvbra till slut, resan tog en dryg timme och när vi väl var framme visade det sig att tunnelbanan stod still pga en olycka. Vi fick ta taxi och slutsumman jämfört med taxi var inte så mycket lägre. Buss kostar sju euro/pers och tåget 14 euro/pers. Rom har en fast taxa på 48 euro till och från flygplatsen, men det gäller att ta de officiella vita taxibilarna. Så är man full bil är det helt klart att rekommendera att ta taxi. Tillbaka till flygplatsen gjorde i alla fall vi det…

Vårt lägenhetshotell, Appartamenti Babuino 79, låg intill Spanska Trappan och visade sig vara alldeles förtjusande. En entusiastisk receptionist välkomnade oss och ville berätta allt om staden. Med glasartade blickar försökte vi hänga med i allt hon ville förmedla, men dottern gav snabbt upp och lämnade över till mig. Till slut var hon i alla fall färdig och då tog nästa person över. En portier skulle följa med oss upp till lägenheten och visa oss allt! Jag låtsades inte om som att jag pratade italienska för hans engelska var sisådär och begränsade honom i hans utlägg. Men det betydde inte att det gick fort. Han skulle visa hur köket fungerade, hur man låste upp terrasdörren, hur badrummet såg ut, var handdukar fanns och miljoner av fler saker. Till slut lämnade han oss och jag skrapade fram några euromynt i fickan och gav honom lite osäker på vad som förväntades. I USA hade det inte varit några tveksamheter men här kändes det lite krystat. Lägenheten består av två plan och en privat terrass. På bottenvåningen ett stort rum med matsalsbord och dörr ut till terrassen. På ovanvåningen ett stort rum med dubbelsäng, badrum och ett mindre sovrum till.
94EA9B83-F709-40A6-853D-BBEA8E284273
AD8A680E-95E8-4543-821E-CC3CDF89525F
D9CD8966-B06E-4102-B4CA-A90C4275AF60
BC06D866-C7C3-4054-831E-1A1D63E2AE47
8DD5F673-2317-4512-A8F6-775A2139B9F9
180D02C5-B9B2-4517-8C61-A8E90A7E8848

Vi klev ut i vimlet och letade reda på en av restaurangerna som receptionisten föreslagit och den var en fullträff. Restaurang Nino ligger oansenligt placerad bakom oansenliga dörrar utan menyer och annat trams att locka in någon förbipasserande. Antingen känner du till den eller så går du förbi. Vi var glada att vi gick in, här satt bara italienare och mumsade på fat efter fat av godsaker och ingen hade bråttom. Det hade inte vi heller men vi var ändå sist in och först ut, en lunch en vanlig vardag…

Nåväl, mätta och belåtna gick vi vidare ut i det romerska folklivet, bland ruiner och vackra byggnader och där tornade himmelen upp sig! ”Brandy Melville”. Dotterns tidigare glasartade blick byttes ut mot en pigg och målmedveten sådan och stegen styrdes raskt om. Det som verkade vara en liten butik dolde en hemlighet i källaren. Här öppnade sig ett hav av rum och kläder och vi tillbringade en timme där i underjorden istället för att se staden. Jag antar att butiken på Via del Corso är den största men det finns butiker på fler platser så vi hade nog inte kommit undan…
Det började smådugga och vi var ganska trötta så vi passade på att proviantera lite gosaker och dryck från Carrefour express, som ligger på Via Vittoria innan vi återvände till vår lägenhet.
Är man i Rom måste man ju äta men första kvällen hade jag inte bokat någon restaurang så vi valde ”Ginger sapori e salute”. Den är så långt från en traditionell ”Lady och Lufsen” restaurang med ljus och rutiga dukar, Den är ljus och lite hip och serverar både frukost, lunch och middag. Det finns en vid Spagna på Via Borgognona och en vid Pantheon på Piazza Sant´Eustachio.

Med skymning på väg kändes det som det perfekta tillfället att gå till Fontana di Trevi för att ta de obligatoriska fotona samt slänga sina mynt. Lustigt nog var vi inte de enda att tänka den tanken och vi formligen slogs om de bra fotoplatserna och här gällde det att vässa armbågarna och stänga av öronen. Sura tillrop om att vi stod för länge på en bra plats ignorerades fullkomligt för här skulle tonåringen försäkra sig om en bra bild till instagramflödet. När den satt kunde vi vandra hemåt och avsluta första dagen i Rom.
C48704BF-EACA-4494-8610-A03882588C97