Månadens inlägg: juni 2019

Sverigesemester på tu man hand

Nu är det dags igen, semestertider antingen väntar eller pågår för fullt. Vi lever upp och livet känns allt lite lättare. De ljusa kvällarna gör att vi orkar vara uppe lite mer och vem vill gå och lägga sig när dagen pågår för fullt utanför fönstren? Själv kommer jag sällan i sängs före midnatt och visst känns det när klockan ilsket piper alldeles för få timmar senare… Men jag som jobbar i vården blir ibland alltför påmind om livet brutala sidor och försöker leva i devisen, att njuta här och nu. Det finns en ocean av tid att sova sen…

Nu är det ju så när man lever tonårslivet, man flyttas tillbaka till småbarnsåren då man aldrig fick sova ostört. Skillnaden är att tonåringarna inte direkt pockar på vår uppmärksamhet, tvärtom. De lyser med sin frånvaro och just frånvaron och oförmågan att höra av sig leder till sömnbrist hos mor i huset. ”Tänkte inte på det” blir svaret när jag irriterat ifrågasätter när 18-åringen bestämt sig för att sova på annat håll och inte hört av sig. Hon hade det ju bra, festerna är roliga, alla sover på madrasser i soffor och får nackspärr. Livet är härligt, men ansvar inte alltid likaså. Det är nästan så att jag längtar tillbaka till sömnlösa nätter med bebis vaggande i famnen… fast bara nästan.

I år ska make och maka åka på semester på egen hand, utan barn, för första gången på 18 år. Visst har vi varit iväg på weekendtrippar med morföräldrar som barnvakt. Men nu ska vi iväg i nästan två veckor och ungdomarna ska klara sig på egen hand. Det ska bli sverigesemester med caben och det ska bli spännande. Vi inleder med ett besök på Ven. Vi ska bo på ett whiskydestilleri vilket låter kul, men den ädla drycken är inget för mig. Kan ha att göra med ett traumatiskt ungdomsminne och blandande av slattar från diverse föräldrars barskåp. Sen blir det Helsingborg och konsert med Gyllene tider. Vi fortsätter till Ystad, Karlskrona, Kalmar för att avsluta på Gotland. För att jag ska få känna mig lite mer hemma har vi valt stockholmsveckan… Eller så var det så det föll sig… Det kan bli en intressant social studie i smaklöshet. I värsta fall får vi fly Visby och se resten av Gotland desto mer. Det hade vi ju tänkt ändå och förmodligen kommer vi att ta oss över till Fårö. Härifrån har vi ett romantiskt minne då Fårö med motorcykel var en av våra första semestrar tillsammans. Vi turades om att plocka fästingar på varandra från diverse ädla kroppsdelar. Fint sätt all lära känna varandra! Nu känner vi varandra tillräckligt bra och jag har inga planer på fästingplock så bäst att hålla sig till asfalten! Hur eller hur ska det bli spännande att se hur det ska gå att lämna tonåringar ensamma hemma. Förhoppningsvis står huset kvar på samma ställe.

4 kommentarer på Sverigesemester på tu man hand

  1. Hej!
    Hittade just din sida när jag letade efter inlägg om Brela, Kroatien! Läste ditt inlägg från 2015 (?) och uppfattade att ni då varit nöjda, det lät härligt. Vi åker dit (två vuxna och två barn 10 och 14) på lördag. Om du har tips får du mer än gärna svara mig.

    Önskar dig och maken en fin semester!
    Mvh
    / Åsa

    PS. På Gotland finns inte så mycket fästingar, ofta för torrt (är där varje sommar inkl orientering så vi har testat!). DS.

Tjejresa till Malaga

Det blev några blogginlägg om Rom men faktum är att jag hunnit med en resa innan Rom. Den här gången var det jag och min gamla resekompis Jenny som tog oss till Malaga veckan före Påsk. Vi två jobbade på flygbolag tillsammans på det glada 90-talet. Så många galna och roliga resor som vi hann med på den tiden! Nu, ett antal år och barn senare, var det dags igen och som vi diskuterade och velade mellan resmål. Vi blev snabbt på det klara med att det var Europa och större stad som gällde, men helst skulle det vara någonstans där ingen av oss varit och då blev det svårare. Men till slut bestämde vi oss för Malaga och att faktiskt stanna kvar i staden Malaga och inte åka vidare till Marbella, Nerja eller någon av de andra orterna som ligger i närheten. Malaga är en stad som många missar på sin väg till något annat, men vi hade fått tips om att ge Malaga en chans. Så rätt det var! Staden visade sig vara alldeles förtjusande och vi blev supernöjda.

Jenny, som jobbar alldeles för mycket, lämnade glatt över ansvaret att boka flyg och hotell till undertecknad så jakten startade. Som de mogna kvinnor vi är hade vi bestämt att vi skulle skippa små trånga dubbelrum där vi ska gå på varandra hela tiden. Vi tänkte från början att vi skulle boka varsitt enkelrum, umgås mesta tiden men ha möjlighet att få lite egentid på morgon och kväll. Men det visade sig bli en dyr historia då enkelrum inte är så mycket billigare än dubbelrum. Det hela löste sig med att jag hittade ett lägenhetshotell med en lägenhet i två etage. På ”min” våning fanns ett sovrum och ett badrum. På bottenvåningen fanns ett vardagsrum, sovrum och ett badrum. Picasso Suites Malaga fick äran att ha oss två som gäster. Läget kunde inte vara bättre och vi klev utanför dörrarna rätt ut i den myllrande ”Gamla stan” med allt dess utbud.

Vid incheckningen hade vi turen att träffa den fantastiska receptionisten som bjöd på massor av bra information om sin stad och med en fullkladdad analog karta gav vi oss ut i myllret. Vi var där helgen för Palmsöndagen och överallt förberedde sig staden på veckans kommande festligheter. Tydligen hade Malaga haft en period av kyla och ostadigt väder bakom sig, och dagen för vår ankomst var den första med värme och strålande sol. Trots att termometern visade fina 25 grader, bars dunjackor av de huttrande spanjorerna.

Vårt syfte med resan var att njuta och ta det lugnt. Vi hade lagt stor vikt vid möjligheten till god mat och dryck vid val av resmål och Malaga gjorde oss inte besvikna. Hela staden kryllar av tapasrestauranger och barer och överallt ett myllrande folkliv. Att byggnaderna dessutom är vackert utsmyckade och tom gatorna elegant belagda med marmor gjorde inramningen än bättre. Vi hoppade in lite här och var, tog oss en tapa och ett glas krispigt kallt lokalt vin och livet kändes väldigt härligt.
CF763BFA-7807-4DDC-BDCA-87F3DBEBB9E7
F09BFCC7-0E2A-4C93-A23F-81967AFA2C40
FDE706CA-F3E0-4623-B6DC-8B4FCAE863F6
C197B497-79C6-4648-A56A-125854ED807C
13234554-0C14-46E1-8F0F-41D1FFA8FBC3
A5454B99-61F7-4F28-8FB5-0FDF118917B5
2792C8B8-87B9-4094-8230-AE80681A088C

Vi hade bokat in oss på en guidad tapas- och vintur och det visade sig vara den bästa av idéer. En härlig inhemsk guide som kunde allt om sin stad tog oss med till ”hål i väggen” och vi testade diverse viner och tapas som vi aldrig annars hade vågat beställa. Gott, intressant och fantastiskt roligt. Vi hade så trevligt att vi fortsatte kvällen på en takbar med två av paren som var med på turen. Vi landade inte hemma på hotellet förrän kl 02 och kände oss riktigt busiga.
3E68A050-FF54-48E1-8381-E3C77F16631A
3CFA3CD1-B76D-4E77-8EBA-C6C50C21D613
1295D499-6F17-44D8-9C6B-02EA2EBFDD91
91FF7702-1FEF-49A6-8BCB-FBEC877CE0D4
5E8FD0DC-8B20-497D-8E20-7B456A1460A1
A602F5AB-AAD9-488E-93A3-A546B8601866
D6E9D835-3570-4C24-9010-0BEE0DF1CE52

Vår vana trogen körde vi på konceptet ”Hop on hop off” eftersom vi alltid tyckt att det varit ett smart sätt att få en överblick över staden. Tyvärr är nog inte Malaga den bästa staden för just en sådan tur då man passerar många fullkomligt ointressanta platser på vägen och dessutom sitter fast i den ganska intensiva trafiken. Fördelen blev att vi smärtfritt kom upp till Alcazaba där vi verkligen fick en överblick över staden och njöt av utsikten utan att behövt vandra upp. Båtturen som ingick var heller ingen höjdare då den åkte i 30 minuter längst kusten åt ett håll för att därefter vända och köra samma sträcka tillbaka. Visst, vi såg lite mer av staden, men halva turen bestod ju av samma vyer. Som de ekonomiskt sinnade kvinnor som vi är, besökte vi picassomuseet eftersom det ingick i biljetten. Nu började vi känna oss lite griniga för det var heller ingen höjdare. Största utdelningen var att fascineras över hur mycket fult han producerat genom åren. Nu förstod vi att det här museet var uppbyggt kring diverse målningar man hittat i släktingars gömmor. Picasso föddes i Malaga och staden vill upphöja detta faktum och skapa attraktioner i hans namn för att dra turister. Nåväl, fnissiga blev vi av allt märkligt och än mer fnissiga över audioguidens blixtallvar när hon analyserade målningarna på ett sätt som kändes oerhört ansträngt och komiskt.
61E414A1-3F2F-457F-B2C2-63760C489151
2D617319-60BC-4752-8F81-51AE580C8101

Sista dagen hade vi kvällsflyg hem och passade på att ta en långpromenad längs kusten. Palmsöndagen stod för dörren och här delades stadens invånare upp i två läger. Vi mötte svartklädda och allvarliga människor på väg till kyrkan med palmblad i händerna. Läktare var uppsatta överallt och processionerna avlöste varandra med sina vaggande ”kuk lux klan” liknande skepnader som effektivt stängde av gatorna. Nere vid stranden hängde helt avklädda spanjorer och verkade inte bry sig om allt ståhej i staden. Vår promenad i värmen tog oss till Playa del Palo och här fanns flera mysiga restauranger på rad och som vanligt, valde vi en med tapas och beställde in resans sista möjlighet till att frossa i godsaker. Med ett immigt glas vitt krispigt vin framför oss, kände vi oss redo att säga hejdå till Malaga, för den här gången.
492CBAE5-F3FF-4846-A19F-21E9DD28909B
E6EB8546-9124-4B27-84E0-71BB547C04E8
1534CA91-C669-4505-98CC-C27EC87A8604
9F6DE6DD-4989-4724-97C8-BD9E182545F4
07960D4F-4242-49A4-AD7B-B3B537731149

Tonårsresa i Rom del 3 av 3.

En sista dag i Rom och dagen till ära bjöds på strålande sol och värme! Vi var tacksamma för att vädret hållit sig mer modest de andra dagarna för 30 grader i en storstad är inte så tilltalande. Komiskt nog hade vi prickat in värmen just dagen då vi skulle behöva vara som mest påklädda. Vatikanstaten väntade och därmed klädkod. Här vill man absolut inte se några manliga knän, axlar eller tår. Kvinnliga axlar och knän anses lika olämpliga men tårna går an, så sandal på kvinnliga fötter accepteras men inte manliga dito.

Dags att promenera lite och på vägen till Påven hade jag planerat in ett besök på Castel Sant´angelo. Ett ställe man ofta ser på film och på foton från Rom, men där jag aldrig varit förut. Här utspelar sig slutscenerna ut Tosca där hon slänger sig ut från toppen och möter döden på botten då hennes älskade avrättats. Här utspelar sig även ”Änglar och demoner” och man kan gå en guidad tur i dess fotspår. Det gjorde inte vi utan det blev en egen tur där vi tyckte att det räckte att uppdatera sig via de informationstavlor som finns. Det är mycket trappor att gå i för att komma högst upp och vi blev glada när det dök upp ett fik helt plötsligt. Här kunde vi svalka oss i skuggan och dricka svindyr pepsi. Vi hoppade faktiskt över rummen innehållande vapen, kläder och annat av mindre intresse och satsade på utsikten och en gemensam selfie över Peterskyrkan.
9030E0AD-9D12-4844-8E89-6231A02D54EC
48710FCA-8B71-45CC-A250-2AB9A32F0D72
6201AD27-A0E4-4354-91BA-C3AEE0F8CD0A
0DD21AAC-3879-4822-8C4D-D2663AEF1DF6
FADBE9E5-65CB-4DDF-830F-657B053437F0
95B57635-A423-4074-91EB-C9098DD08D2B
Vi traskade alla trappsteg ner igen och lyckades tom att gå vilse på vägen. Men ner kommer man ju alltid och nu var det inte långt till nästa mål och land. Vatikanstaten har infört klädkod gällande hela staten och inte bara kyrkan. Vi mötte ingen som sa till oss, men här skulle man kunna stoppas och får snällt vända om i fall klädseln inte är till belåtenhet. Vi ställde oss i kön till säkerhetskontrollen till kyrkan och den gick faktiskt fort. Det är inget inträde till kyrkan så man kommer snabbt igenom. Den är stor kyrkan men man förstår inte riktigt hur stor, och den vecklar ut sig runt hörnen när man vandrar runt. Michelangelos Pietà har man glasat in och horder av människor samlas framför den för fotosessioner. Vi skippade det och gick ner i underjorden för att se påvegravarna. Det lustiga är att man inte kan komma tillbaka upp i kyrkan, utan man lotsas ut efter det besöket. Så antingen får man gå in igen eller så tar man gravarna sist.
34757AD4-48AC-480F-BBF1-F641AD9AC4B7
6406B27C-6115-4CCB-A6BA-88ED8073A60B
F7821F2D-F36D-48A3-BEC0-3DA69F724064

Vet inte om kyrkan imponerade på dottern så där jättemycket men det är roligt att ha sett den och ett land till att bocka av är inget att förakta. Hungriga styrde vi stegen tillbaka hemåt och passerade vår favorit- mataffär och provianterade lite gott att äta och dricka som sen lunch. Då kändes det väldigt skönt att bo lite rymligare än ett standard hotellrum. Kylskåp är också lyxigt och man behöver inte gå ut och äta allt. Frukost ”hemma” är skönt då man slipper att gå ut och leta ställe och man behöver inte piffa utan kan sitta i myskläder och mumsa. Nu satt dottern på sitt rum och snappade sina vänner och jag satt en trappa ner med en god bok, krispigt vitt vin, oliver och lite ostar och njöt av tystnaden. Jag behövde inte höra alla diskussioner tonåringarna hade kring livets ”viktigheter”. En sista middag i Rom väntade på kvällen och jag sammanfattade för mig själv att det är härligt att resa med sitt nästan vuxna barn.

Tonårsresa i Rom, del 2

Ny morgon, nya möjligheter till att se den eviga staden. Med tonåring i huset är dock inte tempot så högt innan klockan slagit lunch så vi stressade inte. Frukost med solmogna tomater, buffelmozzarella och kaffe fick ändå oss på benen och vi hade promenader framför oss på schemat.

Vår väg mot Colosseum har oändliga möjligheter men klart att dottern hittar nästa stjärna på himmelen, ”Berschka”. Spansk klädkedja som inte heller den finns i Sverige så ett besök här var naturligtvis en nödvändighet! Här, till skillnad mot ”Brandy Melville”, fanns goa soffor för medföljande lätt uttråkade föräldrar.

Med några kassar i händerna och lättare plånbok var vi till slut redo att fortsätta söderut och passerade först Victor Emanuel-monumentet och Forum Romanum. Tonåringen tittade lite förskräckt ut över alla ruiner och stenar i rädsla att jag skulle föreslå att vi skulle gå en låång guidad tur bland dem. Det slapp hon och istället fick det bli en selfie vid Colosseum och Costatinus triumfbåge, innan vi fortsatte via ett ödsligt Circus Maximus över Tibern till Trastevere.

Nu var det lunchdags och vi valde en mysig restaurang bland alla mysiga restauranger i det här Lady och Lufsen kvarteret. Trånga gränder, kullerstenar, nästan ingen trafik, små torg och blommor. Det var dags för pizza och ingenstans är pizzorna så goda som I Rom, tunna och knapriga med precis lagom mängd mozzarella på så att de inte dryper. Vid det här laget var vi ganska så trötta i fötterna och vi hade ett par kilometers promenad hem. Nu lockade bekvämligheten och vi tog en taxi tillbaka till hotellet. Jag testade Uber-appen men de hade ont om bilar och nästan 10 euro dyrare så det blev till att vinka till oss en vanlig taxi.

Efter lite chillande i lägenheten var vi hungriga igen och jag hade bokat bord på restaurang Dilla. Även den ligger på promenadavstånd från hotellet och är ganska omskriven så bordsbokningen visade sig vara nödvändig. Trots vår tidiga ankomst redan 19:30 var det smockfullt, folk både i kö och de som fick vända i dörren. Vi fick ett förtjusande bord utomhus och började middagen med ett bubblande rosé. Crostinis med ägg och tryffel, zucchini och mozzarella till förrätt och en hummerpasta efter det. Musikanter som spelade utanför och supertrevlig personal. Kan man ha det bättre?

För att avrunda kvällen fortsatte vi på temat promenad och nu bar det av till nästa nödvändighet när man besöker Rom för första gången. Pantheon och Piazza Navona väntade i den ljumma natten. De här platserna är magnifika i dagsljus men strålar än mer upplysta i mörkret. Det finns många restauranger och caféer restauranger runt alla monument och kända torg, men här finns anledning till uppmärksamhet. De är ofta både dyrare och av sämre kvalitet än de som ligger mer oansenligt. Så kolla priserna först, slå er sen ner och ta en drink för att njuta av utsikten och folklivet. Välj sedan en annan restaurang för kvällens middag.

3ED9868C-998D-4BBE-A8E3-5C83EF22245B
DD9B3EF7-7AF6-4932-997F-A0948975F948
0296DA05-32D2-4FFC-A991-89A9ABA08357
12F70A2F-8577-46E8-AE29-9210A144A4AB
DCCF1332-74DA-4B38-9C62-581DC5BA7328
BFE378F8-E3EB-4741-A547-1601959A5823
9E28DEC8-C63C-44B7-AFF2-A51C2BB94C9C

Tonårsresa i Rom

Underbara Rom som jag varit i så många gånger med min mamma! Nu var det dags för dottern att invigas i stadens magik då hon fyllt 18 år och det måste uppmärksammas och firas på bästa vis. Vi velade lite mellan resmålen, men jag tyckte att man bara måste se Rom och med lockelsen att bocka av ett land till (Vatikanstaten) så var det klart.
Vi flög från Kastrup så resan startade på bästa vis med Clarion Kastrup och en god middag på hotellet. Att dricka drink med sitt eget barn kändes märkligt men ändå härligt, livet rullar på och barnen är ens barn och ändå inte…

Tidigt morgonflyg med Norwegian så vi landade redan kl 10. Vi (läs jag) bestämde oss för budgetvarianten och tog bussen in till Termini. Måste erkänna att det blev halvbra till slut, resan tog en dryg timme och när vi väl var framme visade det sig att tunnelbanan stod still pga en olycka. Vi fick ta taxi och slutsumman jämfört med taxi var inte så mycket lägre. Buss kostar sju euro/pers och tåget 14 euro/pers. Rom har en fast taxa på 48 euro till och från flygplatsen, men det gäller att ta de officiella vita taxibilarna. Så är man full bil är det helt klart att rekommendera att ta taxi. Tillbaka till flygplatsen gjorde i alla fall vi det…

Vårt lägenhetshotell, Appartamenti Babuino 79, låg intill Spanska Trappan och visade sig vara alldeles förtjusande. En entusiastisk receptionist välkomnade oss och ville berätta allt om staden. Med glasartade blickar försökte vi hänga med i allt hon ville förmedla, men dottern gav snabbt upp och lämnade över till mig. Till slut var hon i alla fall färdig och då tog nästa person över. En portier skulle följa med oss upp till lägenheten och visa oss allt! Jag låtsades inte om som att jag pratade italienska för hans engelska var sisådär och begränsade honom i hans utlägg. Men det betydde inte att det gick fort. Han skulle visa hur köket fungerade, hur man låste upp terrasdörren, hur badrummet såg ut, var handdukar fanns och miljoner av fler saker. Till slut lämnade han oss och jag skrapade fram några euromynt i fickan och gav honom lite osäker på vad som förväntades. I USA hade det inte varit några tveksamheter men här kändes det lite krystat. Lägenheten består av två plan och en privat terrass. På bottenvåningen ett stort rum med matsalsbord och dörr ut till terrassen. På ovanvåningen ett stort rum med dubbelsäng, badrum och ett mindre sovrum till.
94EA9B83-F709-40A6-853D-BBEA8E284273
AD8A680E-95E8-4543-821E-CC3CDF89525F
D9CD8966-B06E-4102-B4CA-A90C4275AF60
BC06D866-C7C3-4054-831E-1A1D63E2AE47
8DD5F673-2317-4512-A8F6-775A2139B9F9
180D02C5-B9B2-4517-8C61-A8E90A7E8848

Vi klev ut i vimlet och letade reda på en av restaurangerna som receptionisten föreslagit och den var en fullträff. Restaurang Nino ligger oansenligt placerad bakom oansenliga dörrar utan menyer och annat trams att locka in någon förbipasserande. Antingen känner du till den eller så går du förbi. Vi var glada att vi gick in, här satt bara italienare och mumsade på fat efter fat av godsaker och ingen hade bråttom. Det hade inte vi heller men vi var ändå sist in och först ut, en lunch en vanlig vardag…

Nåväl, mätta och belåtna gick vi vidare ut i det romerska folklivet, bland ruiner och vackra byggnader och där tornade himmelen upp sig! ”Brandy Melville”. Dotterns tidigare glasartade blick byttes ut mot en pigg och målmedveten sådan och stegen styrdes raskt om. Det som verkade vara en liten butik dolde en hemlighet i källaren. Här öppnade sig ett hav av rum och kläder och vi tillbringade en timme där i underjorden istället för att se staden. Jag antar att butiken på Via del Corso är den största men det finns butiker på fler platser så vi hade nog inte kommit undan…
Det började smådugga och vi var ganska trötta så vi passade på att proviantera lite gosaker och dryck från Carrefour express, som ligger på Via Vittoria innan vi återvände till vår lägenhet.
Är man i Rom måste man ju äta men första kvällen hade jag inte bokat någon restaurang så vi valde ”Ginger sapori e salute”. Den är så långt från en traditionell ”Lady och Lufsen” restaurang med ljus och rutiga dukar, Den är ljus och lite hip och serverar både frukost, lunch och middag. Det finns en vid Spagna på Via Borgognona och en vid Pantheon på Piazza Sant´Eustachio.

Med skymning på väg kändes det som det perfekta tillfället att gå till Fontana di Trevi för att ta de obligatoriska fotona samt slänga sina mynt. Lustigt nog var vi inte de enda att tänka den tanken och vi formligen slogs om de bra fotoplatserna och här gällde det att vässa armbågarna och stänga av öronen. Sura tillrop om att vi stod för länge på en bra plats ignorerades fullkomligt för här skulle tonåringen försäkra sig om en bra bild till instagramflödet. När den satt kunde vi vandra hemåt och avsluta första dagen i Rom.
C48704BF-EACA-4494-8610-A03882588C97