Månadens inlägg: juli 2017

Konserter

I helgen är det Håkan Hellströms konsert i Göteborg som dotter och kompisar ska gå på. Maken och en pappa till ska med och styra upp det hela, eller nä det gör de nog själva. Men de ska frakta dit dem inkl deras bostad för helgen, husbilen. Papporna får bo i stuga på campingen medan ”damerna” ska ta över det mobila hemmet.

Jag fascineras över tjejernas entusiasm när de planerar upplägget för att få bästa möjliga plats. Jag är inte en festival- eller konserttyp (om det nu finns en sådan typ). Men jag har aldrig varit på någon festival, heller knappt någon konsert. Låter heltöntigt säkert men jag ser inte riktigt charmen med att trängas tillsammans med andra människor som hoppar, viftar och skriker i öronen på en. Jag har i och för sig varit på Eksjö Stadsfest, flera gånger faktiskt. Så egentligen har jag varit på konsert med både Zara Larsson, Måns Zelmerlöv, Tomas Di Leva, Molly Zandén, Carola, Bo Kaspers mm. Vilken konserträv jag är egentligen! Men då är jag inte längst fram och det kryper faktiskt lite i mig i trängseln, tantvarning sedan ungdomen…

Men de entusiastiska tonåringarna, de har varit och köpt varsin ”baden badenstol” och ett stort paraply som ska tejpas fast på stolen på något vis. Sen ska de ta sig till Ullevi vid 1-2-tiden på natten! för att få det stora nöjet att sitta på Filmstaden Bergakungens tak hela natten. Härlig morgon när man vaknar efter några timmars taskig sömn och ha hela dagen att fördriva på taket, innan konserten drar igång framåt 19-tiden. Tydligen får de en stämpel så att de kan komma och gå under dagen för toalettbesök mm. Upprop tre gånger så att man inte bara skaffar sig en stämpel och åker hem och sover. Sanna beundrare av Håkan kan man säga…

Min kompis Malin och jag diskuterade om vi skulle gå på Ed Sheerans konsert där biljetterna släpptes nyligen. Konsertcatta som vägrar kaoset som ståplats medför fick snabbt insikt om varför ungdomarna inte väljer bekväma sittplatser. 800 kr skulle en biljett kosta och då måste man ju ta sig till Göteborg och bo över någonstans. Det går ju att lyssna på Spotify…

Husbilsresa Lofoten, sista delen.

Näst sista morgonen i Norge vaknade make och son i arla morgonstund! De skulle iväg på sitt dyk så även son var uppe utan knot, det här såg han fram emot. Regnet smattrade på husbilstaket och det kändes allt annat än lockande där ute. Jag passade på att kura ner mig i sängen igen och bara slappade en stund. Frukost mol allena och en bok kändes rätt skönt efter en intensiv vecka där man är på varandra 24/7. När det började bli dags för dem att komma upp ur vattnet, gick jag ner till hamnen för att se om jag kunde föreviga dem på bild. Det var ruggigt och blött ute men till slut kom de i full utrustning i båt tillsammans med instruktören.
image

Den inte alltför talföra sonen signalerade att han tyckte att det varit roligt men nu var han hungrig! De fick byta om så gick vi och åt lunch innan vi började färden mot civilisationen och Narvik.

I Narvik väntade hotellsängar… En avslutningsnatt var inbokad på Scandic och framförallt son och mor såg fram emot krispiga lakan, dusch så länge man vill, hotellfrukost… Vi hade varsitt rum där sonen genast laddade upp alla sina enheter och började nedladdningen av nya filmer. Vi tog en drink i deras skybar på 16.e våning innan vi gick ner till restaurangen och åt en god middag. Ett mysigt sätt att avsluta vår gemensamma resa på. Jag skulle nämligen upp tidigt nästa dag, ta flygbussen ut till Evenes (Lofotens flygplats). Den ligger ca 1.5 timmar nordväst om Narvik och helt onödigt för dem att skjutsa mig till då de skulle fortsätta färden rakt söderut. Min semester däremot började lida mot sitt slut och jag ville hem till dottern till helgen.

Evenes flygplats är inte så stor precis men den fyller sin funktion och på utsatt tid flög jag ner mot Oslo Gardemoen. Det var ett trevligt möte måste jag säga med många olika restauranger, affärer och fik. Jag hade SAS Plus-biljett så jag passade på att ta mig en tur upp i loungen innan avgång för flyget vidare till Stockholm. Nöjd med resan satt jag där lite färdig med Norge för den här gången. Snart hemma hos hemmavarande dottern, borta bra men…

Husbilsresa Lofoten del 3

Ny dag, nya möjligheter! Den här dagen var planen att besöka Henningsvaer som ligger vid en av de mest kringelkrokiga och smala vägar jag sett. Det fanns fullt av mötesplatser så att bilar kunde släppa förbi varandra för två bilar i en bredd, en omöjlighet! Men utsikten var ljuvlig och upplevelsen häftig. Väl framme finns det en parkering till vänster precis när man kommit fram. Här trängs alla bilar och husbilar och det är inte helt lätt att hitta en plats då många vill besöka den lilla fiskebyn.
image

Vi hade ju med oss en hungrig tonåring så det första vi fick göra var att leta reda på en restaurang och graden av hunger drev oss in på första bästa ställe vi passerade. Det var klätterklubbens ställe och en nostalgitripp för maken som varit här och klättrat för 25 år sedan! Än större nostalgi när han sprang på ägarinnan som ägde stället redan då. Det visade sig inte vara ett dåligt val av restaurang och makens och min räksmörgås slank ner lika lätt som sonens burgare. Det var inte alls otäckt att sitta vid vattnet och blicka upp över bergen.
image
image

Efter maten tog vi en liten promenad i byn och det fanns lite restauranger, små hotell, caféer och pittoreska affärer. Maken var sugen på en kajaktur som son och hustru ställde sig mer tveksamma till då vädret såg opålitligt ut och Yr utlovade regn. Det tog inte så lång tid förrän regnet stod som spö i backen och det verkade inte vilja minska. Vi gav upp tanken på paddling och styrde husbil till Lyngvaer camping istället. Det är en långsmal camping med gott om plats, men med ytterst få toaletter. Vår närmaste servicebyggnad innehöll två gemensamma toaletter och två gemensamma duschar. Sen fanns det en likadan byggnad till men med tanke på storleken på campingen är inte det ett imponerande antal precis. Duscharna var heller inte superfräscha och de var små med ett pytteutrymme att hänga sina kläder på. Här var det 10 kr för en femminutersdusch som gällde så man kunde ta det lite mer lugnt. Wifi ingår inte och man får betala 20 kr/enhet man vill använda. Det räckte ner till vår husbil om man låg där uppe och hade fönstret uppe. Sonen var mao nöjd…
image
image
image
image

Nästa morgon åkte vi till Lofotens akvarium för vi tänkte att sonen skulle uppskatta det. Till vår stora glädje gjorde han faktiskt det och uttrarna blev hans stora favorit. Håller med om att de är rasande söta med sina långa morrhår. Men vi vuxna fascinerades också av informationen om laxodlingarna och de fula fiskar som simmar runt i havet utanför. De får definitivt inte pris för sin skönhet!
image

Dagen avslutades inne i Svolvaer som är huvudstaden på Lofoten och därmed större med ett likaså större utbud av det mesta. Runt kajen trängdes olika firmor som erbjöd fiske- snorkel- och dykturer. Sonen blev sugen på att testa att dyka så vips hade make och son bokat upp sig på ett ”prova på dyk” till morgondagen. Vi insåg snabbt att tidig morgon på dykcentret innebar att vi borde bo inne i Svolvaer och vi hittade en bra ställplats med fräscha toaletter, duschar och el. Här har man full koll på inloppet där Hurtigruten lägger till.
image

svolvaer är en mysig by med röda hus vid vattnet.
image
image
image

Mätta och belåtna lämnade vi restaurangen för ett besök på krigsminnesmuséet. Här blev maken kvar läänge medan son och mor nöjde sig med ett lagom långt besök innan vi återvände till husbilen. Ägaren är en entusiast som samlat på sig alla dessa otroliga föremål inkl en tavla målad av Hitler.
image
image
image
image
Synd att han inte blev antagen till konstskolan för hur hade historien sett ut då..?

Husbilsresa Lofoten del 2.

I arla morgonstund klev familjen upp för att njuta av soluppgången… Eller nä, finn två fel! Familjen Svärd kliver aldrig upp i någon morgonstund och soluppgång, nej det finns ju inte. Solen den snurrar som en långsam roulettkula runt horisonten och försvinner aldrig. Märkligt det här med midnattssol! Norr om 72:a breddgraden har de dessutom polarnatt, dvs att solen ALDRIG går upp överhuvudtaget delar av vintern. Söder om den breddgraden blir det som ett skymningsljus då solen ligger så nära horisonten.
image
image
Såhär blir väderraporterna, sol dygnet runt.

Upp kom vi i alla fall till slut och nu var det dags att passera Riksgränsen (orten) och gränsen mot Norge. Det är en odramatisk passering där den största skillnaden är att de vita vägmarkeringarna övergår till gula istället. Alla höjdmeter vi plockat på vägen förlorades i en evig ström av nedförsbackar med imponerande lutningar. Snart var vi på havsnivån och landskap med vatten, gröna berg med snötäckta toppar omgav oss överallt. Sonen tyckte att allt sådant var överskattat och drog ner gardinen vid sin sittplats, solen skymde skärmen på ipaden.

Dagens etapp blev ganska lång och vi tog oss så långt norrut man kan komma på Lofoten, Andenes. Här var planen att vi skulle på valsafari och fiffigt nog var vår camping samma företag som de som körde valsafari så receptionisten boka in oss på en tur. Kvällen var magisk med en tydlig midnattssol och maken och jag satt i solstolar vid vattnet med lite vin, varsin bok och njöt. Sonen? Han satt i det gemensamma matrummet där det fanns både eluttag och wifi. Var och en gör det man är bäst på.
image
image
image

Nästa morgon åkte vi in till Andenes för att starta valsafarin med ett guidat besök på valmuséet. Vi fick en så engagerad och mysig guide som så tydligt älskade valar, en lisa för själen att lyssna på. Efter guidningen tog vi oss ut till hamnen och bordade vårt fartyg som under ca en timmes tid tuffade ut mot Djuphavet, 1000 meters djup. Vi hade tre guider med oss och de guidade på svenska, engelska, tyska och italienska. Samtliga guider som följer med ut på de här turerna är marinbiologer så här pratar vi kompetens. Kaptenen var en van valspanare och snart hade vi den första kaskelotten i sikte. De är uppe i sju- tio minuter och andas vid ytan innan de dyker ner i havet för att stanna där i sisådär två timmar. Snacka om att kunna hålla andan länge! Totalt sett såg vi tre kaskelotter, tre delfiner och massor av sjöfåglar inkl. lunnefåglar som är så söta så man dör! De har valgaranti så om man har oturen att de lyser med sin frånvaro, får man följa med på en ny tur alt. får pengarna tillbaka. Sonen var väl återigen inte så imponerad och satt inomhus! med sin telefon tills vi jagade ut honom när valarna dök upp. Med museibesöket inräknat, tar turen ca sex timmar beroende på hur långt ut valarna är. I Andenes ligger Djuphavet nära så det är därför det fungerar så bra att ha valsafari här uppe.
image
image
image

Efter safarin hoppade vi in i husbilen och vände söderut mot Svolvaer. De otroliga vyerna skymdes något av de många molnen och regnet som strilade ner, men det gick ändå inte att missa skönheten. Färgen på vattnet som är turkost påminner mer om Söderhavet än Norge! De mäktiga bergen, snön, kontrasterna, otroligt vackert!
image
image
image

Klockan drog iväg men vi fortsatte tills vi nästan kommit fram till Svolvaer och checkade in på Hammerstad camping som är den campingplats som ligger närmast Svolvaer. Den var väl inte superimponerande, fri placering så det rådde ett allmänt kaos när husbilar svängde in och försökte parkera varhelst det gick… eller inte… Två toaletter för damer och två för herrar, en dusch för vardera kön kändes snålt. Framförallt när vi skulle duscha nästa morgon och man snällt fick stå i kö. Fem kronor, tre minuter är dock personlighetsdanande och nyttigt för medföljande tonåringar. Men här hänger vi inte läpp! Fram med grillen, lite gott vin, berg och utsikt över vattnet och bergen, vem behöver mer än så?
Ebb och flod visar sig tydligt då de två första fotona nedan visar samma vy taget med ett par timmar emellan.
image
image
image
image
image

Husbilsresa Lofoten

Packningen klar att son och mor redo att bege sig norrut. Mycket av det vi kunde behöva var redan medskickad med husbilen men, som alltid, blev det en massa mer ”bra att ha saker” som fick packas ner.

En natt i Stockholm inledde resan då vi bodde på Scandic Continental. Det är ett lite nostalgiskt hotell för mig då det var det första hotellet Marie och jag bodde på vid vårt första lopp. Det hotellet revs och det nya Continental står på samma plats. Smidigt incheckningssystem då man checkade in på nätet, valde rum och fick ett sms när rummet var klart. En kod skickades med som användes i automaten i receptionen för att få ut nyckelkorten. Likaså sker utcheckning via nätet och inte en kontakt med någon personal sker. Smidigt men lite sorgligt kan jag tycka då mänskligheten hela tiden rationaliserar bort sig själv…
image
Foto taget genom fönstret på vårt rum. Akvarium i hotellrumsform.

Vi åt middag på Koh Panghan på Nybrogatan och det var en ny upplevelse för mig då jag bara varit på den på Söder. Samma miljö med otroligt kitschig inredning med bjärta färger och kulörta lampor, djur, växter och ett artificiellt åskväder en gång i timmen. Medföljande fjortonåring var kanske inte så imponerad som mor hade hoppats på men maten var god tyckte vi båda.
image
image
image

Nästa morgon bar det av ut till Arlanda och det fick bli med Arlanda Express då sonen åkte gratis där men inte på Flygbussarna. Prisskillnaden blev då marginell att det kändes som en hanterlig lyx. Jag har inte flugit inrikes på många år och jag blev lätt förvånad när säkerhetskontrollen var identisk med om man reser utrikes. Så var det inte ”på min tid” när jag jobbade på flygbolag! Men Norwegian tog oss på utsatt tid upp till Kiruna där maken väntade på oss. Nu skulle äventyret i norr starta!

Jag hade bokat in oss första natten i Kiruna så vi fick kolla in stan lite i lugn och ro, proviantera och sova en natt innan det inbokade gruvbesöket stod på schemat. Camp Ripan ligger väldigt centralt med kanske 10 minuters promenadväg till centrum. De har ett poolområde som kostar 50 kr i inträde och det var det inte värt berättade sonen. Poolerna var grunda, vattenrutschbanan obekväm och hård, helt enkelt inte så roligt.

Kort bussresa till och ner i gruvan och där fick vi en rundtur och en inblick i hur gruvan fungerar och hur det är att jobba där. Det var superintressant tyckte vi vuxna och helt klart värt ett besök. Men det är ett måste att boka innan.
image
image

Det är rent galet att man faktiskt ska flytta en hel stad pga sättningar i marken, en hel stad! Om åtta år ska det vara klart och då kommer hela den tidigare citykärnan förvandlas till ett parkliknande industriområde.
image
Kiruna kyrka som ska flyttas i ett enda stycke!
image
image
Man vet att man är i Norrland när det säljs renblod och storpack av surströmming!

Med kylskåpet (utan ovanstående) fyllt styrde vi nu kosan rätt västerut och jag såg fram emot alla renar som skulle spatsera överallt. Känner mig lite lurad att vi bara fick se EN enda maläten ren… Men till slut var vi framme i Abisko och här klev vi av för att titta och fota Lapporten, så exotiskt!
image

Vi ville köra lite längre så färden fortsatte tills vi såg en härlig plats intill ett vattendrag där vi och en några andra likatänkande husbilsägare spenderade en härlig kväll och natt. Far och son prövade fiskelyckan, grillen tändes och lite vin på det så kände vi oss nöjda med starten på resan.
image
image