Månadens inlägg: januari 2017

USA idag…

Just i detta nu är jag inte särskilt stolt över att vara amerikansk medborgare. Just i detta nu finns det mest en känsla av skam. Jag vet att jag inte kan ta på mig vad en folkvald president väljer att göra. Jag kan inte ta på mig skamkänslor för vad någon annan gör, var och en får skämmas för sig. Men just nu skäms jag… USA, ett land byggt av invandrare väljer att behandla människor med existerande visum som terrorister i gränskontroller och på ambassader i sina hemländer. Valet av länder kan tyckas, i bästa fall, godtyckligt. Saudi Arabien, Egypten och Turkiet är inte med på listan, länder som verkligen haft ansvariga medborgare involverade i terroristattacker. Eftersom USA=Trump har affärsintressen där låter man landet slippa undan..? Jag har aldrig påstått att Hillary Clinton var den idealiska kandidaten, men i förhållande till alternativet hade jag, utan tvekan, röstat på henne. Efter bara 10 dagar in i Trumps presidentperiod känns det som jag hade rätt…

Som om det inte skulle vara nog har han valt att inskränka välgörenhetsorganisationers möjligheter att verka i tex Afrika med hälsovård åt utsatta kvinnor. Jag som var på väg till ambassaden för ett nytt besök, den här gången för att fixa det social security card jag aldrig skaffat mig. Jag har ändrat mig och det får vänta tills läget lugnar ner sig. Jag behöver kortet när jag ska rösta men det är ju fyra långa år tills dess… Men då SKA jag rösta för jag ska åtminstone kunna säga att jag gjorde allt jag kunde för att de långa kommande fyra åren med Trump stannar med de åren.

Man kan skratta åt vilken pajas han är och det skämtas vilt över hans utseende. Men skrattet fastnar i halsen för det är mer skrämmande än roligt och hans utseende är fullkomligt ovidkommande. Låt oss hoppas att det här blir en mörk men kort tid i historieböckerna…

Vinprovning på Vandalorum.

Jag brukar ju förespråka vardagslyx eftersom det finns betydligt fler vardagar än helgdagar. Så vi gjorde slag i saken och häromdagen var maken och jag på Vandalorum i Värnamo på vinprovning. När vi var på PM & vänner i Växjö hade vi världens skönaste sommelier från Spanien och nu skulle han komma till Vandalorum och hålla i en vinprovning. Rubén Sanz Ramiro som har jobbat på ”The Fat Duck” en trestjärnig Michelinkrog och på ”Veritas” i New York är en charmig spanjor som inte pratar ett ord svenska. Vandalorum är ett museum för modern konst och design.

När jag och brudarna var på konjaksprovning på Hotell Tylösand satt vi i långa rader i lysrörsbelysning, utsvultna med konjak och små minichokladbitar framför oss. Ägarna till Braastads konjak pratade och pratade och pratade… Vi var nymasserade, rosenkindade och hungriga och började lätt desperata tugga på chokladen. Det var lite av en repris nu också då lokalen var rejält upplyst, fyra glas vin på borden och så lite bröd, det var allt. Jag som läste in i meningen ”Det bjuds på vin och tilltugg” att vi skulle få korvar, skinkor och goda ostar… Så började han att prata och prata och prata… i en timme! Maken och jag var vrålhungriga men det var bara att le och se glada ut. Till slut fick vi börja smaka och vi smakade och skrev duktigt ner utseende och smak på de första vinerna, sen ledsnade vi som ni ser…

image

image

Vinerna var från Ribera Del Duero, hans hemmaregion, och nu vet vi att de vinerna är mörkare och mer kraftfulla än grannen Riojas viner. Jag tror att det beror på att klimatet är så extremt med stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter. Jag tror att det var så det var, men jag måste erkänna att jag tappade fokus där i mina hungerångor. Lustigt nog började de plocka fram gulaschsoppa lagom tills vi svalt det mesta av vinet och var redo för avfärd. Hungriga som vi var passade vi ändå på att ta en portion av den väldoftande soppan innan vi fick traska in till centrum. Vi tänkte ju inte på att det inte bara var att ringa Taxi Stockholm och vips står en taxi redo… En fyrtio minuters promenad är förvisso inte heller fel med bästa maken efter lite vin och mat.

Det som grämer mig nu är att vi inte tog oss till hotellet tidigare, för maken hade blivit uppgraderad till Jonas Ihrebornsviten och den hann vi bara tillbringa några timmar i. Kolla in vilken möbelutställning! Sittgrupper av olika slag, elektriska sängar och dubbelbadkar.

image

image

image

image

image

image

image

Scandic Värnamo, andas retro 50-tal och det är coolt! Vardagslyx när det är som bäst.

50-årsdagen närmar sig…

Men jag är fortfarande närmare 49 än 50 så ung i sinnet än så länge. Fast ung i sinnet tror jag att jag kommer fortsätta att vara. Jag känner mig lika fnissig och barnslig som när jag var 20, skillnaden ligger i min enorma erfarenhet… :-) Hur eller hur så är ju 50-årsdagen lite speciell trots allt, halvsekel, hur coolt är inte det? Men vad ska man hitta på då, det förpliktigar på något sätt att man ska göra något utöver vardagen. Jag har ju turen att fylla på en lördag dessutom!

Det klart att det hade varit häftigt att vakna på Bora Bora och höra suset av palmer som rör sig i en mild bris, samtidigt som familjen matar mig med kokosnötter. Det hade varit precis lika häftigt som kostnaden… Dotter börjar gymnasiet i höst och är inte särskilt intresserad av att åka iväg under skoltid, ambitiös tjej jag närt vid min barm! Det hade känts märkligt om vi lämnade barnen hemma och åkte iväg på egen hand, maken och jag, så vi får tänka om.

Vi hade en tanke på Medoc Marathon som går av stapeln just på min födelsedag, men det funkar heller inte så bra med barnen. Den största anledningen till att jag plockat bort den planen är dock alla förberedelser som krävs inför ett Marathon. Jag är inte beredd på ett nytt ångestår där jag hela tiden har dåligt samvete för att jag inte tränar tillräckligt. Dessutom tänker jag att jag ska stå lite elegant och snygg med ett glas champagne eller två utan att ha ont överallt.

När det gäller resor i år (och alla andra år) känner jag mig glad och tacksam över möjligheterna jag har att få komma ut och njuta av världen. Först ut är mamma/dottermys på Påsklovet då vi åker till Alicante. Sen är det nytt mamma/dottermys fast då byter vi generationer och min mamma och jag ska åka till Champagne på vinresa. I sommar åker familjen till Norge och Lofoten (OM maken får ordning på sin semester). I augusti bär det av till Palma med barndomsvännerna för att fira våra 50-årsdagar det här året. Då blir det en härlig mix av morgonträning/skratt och glamour och jag ser verkligen fram emot det.

Men ikväll ska maken och jag sniffa på Spanien genom vinprovning på Vandalorum i Värnamo, lite vardagslyx med vin, mat och hotellövernattning.

Ny bubblande resa.

Bubblor kommer alltså att stå i fokus på min nyaste bokade resa. Vi ska nämligen åka till Champagne på rundresa, en ”no brainer” resa där i princip allt är inkluderat. Det är en liten vinimportör, eller jag vet inte hur liten den är, men importerar viner gör de, det vet jag. Vinupplevelser heter de och består av en trio av vinintresserade personer som arrangerar resor till både Italien, Frankrike och Spanien. Man flyger med SAS till Paris och där väntar Sophie med buss för att sedan bjuda på alla sina kunskaper som champagneexportör i Frankrike.

I min värld spottar man INTE ut champagne, någonsin, men här vette sjutton om man inte kommer att behöva göra det… Det ingår luncher, middagar och massor av champagneprovningar på små och stora, kända och okända vinhus så vi kommer kanske att bli trötta på champagne… Eller nä, det kan man väl inte bli?! Vi ska bo i den lilla orten Chalons en Champagne och göra dagsturer därifrån till Hautvillers, Epernay, Verzenay, Cramant, Bouzy, Avize mm. Restauranger med utmärkelser av olika slag från Guide Michelin ska besökas och här ska det ätas fransk mat, sniglar, gåslever och vem vet vad… Vi ska tom dricka champagne bland trädtopparna i den svävande trädbaren ”The Perching Bar”. Spännande ska det bli!

Sällskapet på resan är mor min. Jag försökte sammanställa i minnet de resor vi har gjort tillsammans under och åren och blev rätt nostalgisk. Vi har varit på många ställen i Italien, Italienska Rivieran, Adriatiska kusten, Rom, Neapel, Capri, Amalfikusten, Bologna, Venedig, Florens och tom San Marino. Paris, London, Madrid, Barcelona, Mallorca, Teneriffa, New York, Los Angeles, Santa Barbara, San Fransisco, Hawaii med Honolulu på Oahu och Kauai… Ja det är inte klokt så många ställen vi har varit på! Jag säger bara det, njut av era föräldrar, det ångrar man inte! Men man behöver kanske inte åka till Hawaii för det, man kan ta en fika…

Vardagen

Jag har varit sjuk! Om man nu ska kalla en förkylning för sjuk, förkyld får det nog heta. I ärlighetens namn var det inte ens en manlig förkylning, en sådan där man är RIKTIGT förkyld! Men hängig och lite ynklig har jag trots allt varit. Jag har testat Pollykuren… två ggr, som enkelt förklarat går ut på att man äter en påse Polly i rask takt. Jag blev inte det minsta mindre förkyld men betydligt gladare. Maken rekommenderade sprit! Ja ni hör ju, sprit, en läkare! Han föreslog Lumumba och det kändes lite mysigt retro, Lumumba… Det som man drack i min ungdoms ljuva dagar. :-) Men jag skippade det och höll mig till Polly.

Frisk blir man ju ändå till slut efter sisådär en vecka, men hade jag tagit Echinagard hade det kanske tagit sju dagar. ;-) Nu har jag fortfarande nedsatt smaksinne så dottern klagade över den starka kryddningen till gårdagens middag. Sonen däremot var övernöjd och det är så jag har det, när den ena är nöjd klagar den andra. Men om vi ska köra ett middagstips då. Fräs lövbiff i het panna och lägg undan. Fräs valfria grönsaker, jag tog purjo och paprika och släng sen i köttet. I med valfri mängd Hoisinsås, chili och lite soja. Koka upp nudlar och blanda ihop alltihop. Snabb och god middag i ett nafs.

Ikväll får det bli köttfärspaj som också det är smidig middag. Gör en pajdeg efter valfritt recept och krydda degen med lite rökt paprika eller annan krydda. Fräs köttfärs, lök och paprika. I med kryddor, krossade tomater och grädde tills det blir en simmig konsistens och häll i det förgräddade pajskalet. Blanda smaksatt creme fraiche med naturell och bre röran över köttfärsen och avsluta med lite riven ost. Grädda 20-25 minuter och vips var även den middagen klar. Det är så vardagsmiddagar ska vara, snabba och lättfixade utan massor av olika kastruller och byttor att krångla med. Som om jag krånglar med så mycket byttor bara för att det är helg… men jag kan ju alltid tänka så. Men så kommer helgen och det blir lika lättlagat som på vardagen och det är väl så det får vara.

Amerikanska ambassaden

Då var dagen kommen när jag skulle till amerikanska ambassaden och jag var faktiskt lite nervös inför besöket. Jag kan väl säga att nervositeten inte la sig när jag möttes av ett massivt säkerhetspådrag, där jag plötsligt började inbilla mig att någon kanske smugglat ner en bomb eller två i min väska. Skulle jag få med mig min nyinköpta bodybutter från Rituals eller skulle de tvinga mig att smaka på den för att bevisa att den inte innehöll något sprängmedel? Jag hörde inte så bra vad han sa, säkerhetsmannen bakom pansarglaset och svarar nej på frågan om jag har en mobiltelefon med mig. En sträng åthutning om det och det faktum att jag stod framför den gula linjen fick mig att känna mig lite liten… Efter avklädning av ytterkläder utomhus ansågs jag tillräckligt säker för att släppas in i säkerhetskontrollen där allt upprepades. Men till slut stod jag där inne redo att plocka fram alla mina dokument och foton. Den kvinnliga vakten var korrekt men drog inte precis på smilbanden. Tur att killarna i civila skjortor, även de bakom pansarglas var något mer uppsluppna så att spänningen släppte lite. De skojade med barnen som satt och väntade tillsammans med sina föräldrar för att fixa nya pass. De fick också stå med sin högra hand uppsträckt och lova att de talade sanning. Tre olika luckor fick passeras, alla med olika uppgifter. När jag väl kommit till sista luckan och det var min tur att svära in sanningen, satt en glad man bakom glaset. Han tittar i mina papper, stelnar till och tittar förvånat upp på mig. ”Really! Is your name Gun??? Who should we blame? Jag förklarar att det var min kära mormors ”fel” och han ler lite medlidsamt. ”Hope you didn´t go to school in the US cause the kids would have teased you. Med så många vapen runtomkring mig kände jag att det inte var läge att informera honom om vad namnet Svärd betyder…

Nytt År

Nyårsafton kom och gick och vi hade en riktigt trevlig kväll. Lite nostalgiskt konstaterar jag att det förmodligen var sista nyårsaftonen som vi fick med oss något av barnen. Dottern hängde med sina kompisar och sonen var med och åt en stund innan han försvann på sitt håll.

Vi bjöds på skagenröra i parmesanskal och sparris, marinerad kycklingfilé, potatisbakelse med örtsås och grönkålssallad och det var så gott! Vårt bidrag var en mjölkchokladmousse med marinerad citrussallad och chokladcrunch. Det är ett bra koncept att fördela uppgifterna för det är mycket roligare och godare (och ekonomiskt) att äta något man inte själv stått och slavat med. Alla tog med önskad dricka och vi började kvällen med Champagne och fortsatte med ett otroligt gott libanesiskt rödvin.

Vädret utanför bjöd inte på samma värme och mys utan där småregnade det och kändes allmänt trist. Men är man tonårsmamma så är man och vid 12-slaget skulle de samlas på torget för att kolla in fyverkerierna och bestämma hur/om de skulle fortsätta kvällen på något vis. Känns bra att stämma av med dem och se hur de mår. Jag kan väl sammanfatta det hela med att det inte alltid är så utvilande att vara tonårsmorsa…

Men så har vi det här med nyårslöften. Jag tycker att det är något märkligt över det för vem är det man lovar..? Jag kan lova maken att jag ska bli bättre på att kolla om bensinmätaren börjar bli tom, det är ett löfte. Men hur kan jag lova mig själv att jag ska bli bättre på något? Jag lovar mig själv att jag ska börja träna och äta sundare, känns den igen. Det blir fullt på alla gym i början av året av alla lovande människor som sen snabbt tröttnar och löftet glömdes till Påsk. Jag tycker att det är bra att stanna upp ibland och reflektera över vad man gjort och hur man tänker gå vidare. Vad var bra och vad var mindre bra och vad lärde jag mig? Vart vill jag nu och hur kommer jag dit? Om det sen blir vid Nyår eller någon annan gång spelar ingen roll. Det är kanske bättre att stanna upp lite oftare istället för att summera ett helt år av missnöje innan man kan byta kurs? I år lovar jag att inte lova maken att bli bättre på att kolla bensinmätaren, för jag kommer att misslyckas och vem vill göra det..?

En kommentar på Nytt År