Månadens inlägg: november 2016

Fortsättning Hooks Herrgård

Jag reklamerar inte ofta, men det händer och då har det blivit bra. ”Man får det man betalar för ”, ett klassiskt uttryck som oftast stämmer. Så när man betalar duktigt ska man protestera när något brister. Viktigt att påtala problemet på plats så personalen har en möjlighet att korrigera. Man kan inte sura över att man inte fått rummet med havsutsikt och reklamera först när man kommit hem.

Min senaste reklamation handlade alltså om Hooks Herrgård. Att åka dit ett dygn med spa och behandlingar är inte billigt och då ska det levereras, så enkelt är det. Ett spa ska vara en oas av lugn och ro, ingen svensexa. Så när det var precis så det var, en svensexa, då reklamerade Catta. Jag har inget emot 70 överförfriskade bilmekaniker… eller…? men i varje fall inte i ett spa.

Jag skrev ett vänligt men bestämt mail till dem och ett par timmar senare ringde deras försäljningschef och var mycket bekymrad. Han ville höra lite mer om hur vi haft det och avslutade med att han skulle ha diverse sittningar med ledningsgrupp, konferens- och försäljningsavdelningen samt all personal som jobbat i helgen. Därefter skulle han återkomma med förslag på ersättning. Det gjorde han och erbjudandet blev en ny vistelse med spa, middag, övernattning med frukost för oss fyra. Tja, vad ska man säga? Ett otroligt bra agerande från deras sida, hatten av! Så nu ska bästa bokklubbsbrudarna få åka till Hooks Herrgård igen och förhoppningsvis njuta av lugnet. :-)Det är precis så man ska agera när en kund är missnöjd för oj så många människor man sprider sin ilska till. Nu ska jag istället missionera för att få alla att åka till Hooks Herrgård. Gör det, för det är oerhört mysigt med otroligt god mat. Slipper man partajande killarna i poolen kan det inte bli annat än perfekt!

Hooks Herrgård

En typisk novemberlördag åkte fyra tonårsmammor iväg med sikte, Hooks Herrgård och SPA. Förväntansfulla diskuterade vi kommande behandlingar och undrade lite hur det hela skulle gå till. Här bestämmer man tema kropp eller ansikte och går igenom med terapeuten vad man vill ha ut av besöket, lite okänt grepp för oss.

Jag hade förberett med bubbel som var nedpackad i en rejäl kylväska tillsammans med riktiga champagneglas. Bubbel med bästa bokklubben intas INTE med tandborstglas! Så med dragväskor, handväskor och kylryggsäck klev vi in i en värmande herrgård. Allt kändes perfekt ända tills en buss körde upp utanför och ett lass av högljudda personer klev av och in i receptionen. Vi skojade lite förskräckta om att de skulle inta spa:t och göra bomben i bubbelpoolen. Men vi tröstade oss med att då hade vi ju fått den informationen vid bokningen.

Vi gick istället upp på rummen och njöt av den fina sjöutsikten och poppade upp flaskan.
image
Utsikt från vårt rum.

Den kan jag rekommendera, helt klart. Longlois, ett mousserande vin som ägs av champagnehuset Bollinger och för 149 kronor är det ett fynd! Jag började låta som Fritjofsson själv minus skånskan förstås… Den bubbliga drycken rann nerför torra strupar och vi bytte om till baddräkt och badrock med tofflor i storlek 39 eller 42. Här lägger man fram ett standardkit med tanke att det ska vara en man och en kvinna i varje rum. Vi iddes inte byta utan hasade runt i våra 42:or med den gracen istället.

Lunch med räkmacka och Loka satt som en smäck och snart var det dags för tre av oss att få våra behandlingar. Då förflyttar man sig till en lugnare avdelning där man verkligen går ner i varv. Jag somnade i det tysta rummet efteråt och njöt av att alla spänningar och tankar på annat släppt.

Vi färdigbehandlade tjejer tog oss ut i bad-delen medan vår fjärde väninna inte fått tid förrän en timme efter oss då det var fullbokat när vi bokade. Men då hade de dykt upp, de där högljudda från receptionen. Sakta fylldes utebassängen vi låg i med glada grabbar med ölflaskor som gjorde bomben och levde rövare. Man kan väl egentligen sammanfatta den största delen av vårt spaande så. Personalen kämpade med att hålla det sällskapet i schack och att hålla oss på gott humör genom att erbjuda oss att vara i det tysta rummet istället. Det var först vid 18-tiden då de försvunnit på julbord som vi kunde uppskatta spa:t till fullo. Vi upptäckte två olika bastur, duschar, en ”Kneipp” där man varvar en promenad i varmt och kallt vatten och saltskrubb för fötter. Vi var i alla fall glada att vi hann uppleva även den biten och i den lågmäldhet vi längtat efter.

Vi hasade i tofflorna till våra rum, piffade sådär lagom mycket och gick till matsalen lite blanka och rosenkindade. Här väntade en fantastisk upplevelse med en otroligt god trerätts middag.
image

Vår servitris var gullig men helt okunnig på vin, men hon kompenserade det genom att vi fick prova det vin vi funderade på. Till slut var vi nöjda med våra val och de passade bra till den gudomliga maten. Trötta och mosiga tog vi en tidig kväll och hoppade i de sköna sängarna för en stunds läsning.

En lång frukost där vi kom perfekt innan köerna bildats avslutade vårt besök på Hooks Herrgård. Men hur ska jag sammanfatta det hela? Om inte de tagit in ett så stort slutet sällskap som man redan innan borde förstå att de skulle kunna vara högljudda, hade de fått full pott. Men 70, mest grabbar, från ett bilföretag i åldern ”vi gillar öl” är dömt att inte klara att skrida runt i lite from tystnad och skrubba sina fötter. En reklamation är skriven då det inte är rimligt att betala 15 000 kr för oss fyra och inte kunna få en fullvärdig spa-vistelse. De borde ha meddelat vid bokningen att det finns ett så stort sällskap inbokat, så vi kunde ha övervägt ett annat datum. Vi får se vad svaret blir…

Julmys

Julmys med barnen är en tradition som jag alltid hållit på men innehållet har ändrats vartefter de blivit äldre. Men barn och traditioner är något som sedan övergår till vuxna och traditioner, något man gärna håller på.

Årets första julmys innebar pepparkaksbak och på Snickaregatan används alltid köpedeg, så även i år. Jag resonerar som så att det finns massor av människor som lever på att andra köper deras degar och vem vill beröva dem den inkomstkällan? I år inskaffades den på Lennarts konditori tjusigt inslagen med guldtråd. Jag blev glad bara av det! Förkläden på, kavlar fram och alla formar vi bara kunde hitta. Barnen kavlade och mor var musikansvarig. Julmusik och pepparkaksbak är en självklarhet. Men så fick jag blicken… från båda två! ”Vad spelar du för musik? Du kan väl välja något modernt!” Bing och Frank fick tystna, mors smak dissades och dottern tog över musikansvaret.
image

Till annan musik än den jag hoppats på rotade jag runt i mina jullådor, de som alltid tidigare fått stå i bastun. Men så bestämde maken att de var tvungna att flytta för han ville använda bastun till att basta… Jag hittade i alla fall en jättefin tomtekostym, med grå byxor, jacka med skärp och luva, som jag visade dottern. ”Den kan du ju ha på luciatåget i skolan. Du ska ju vara tomte!” Förslaget togs emot svalt och jag fick blicken igen! ”Men mamma, jag ska vara tomtemor med en söt klänning!!”

Nåväl, barnen kavlade och formade grisar, granar och hjärtan. Mor dög mest till att sätta in och ta ut plåtar ur ugnen. Men jag sjöng till de låtar jag känner till och dansade med mitt förkläde flaxande runt benen. Dottern var dj och sonen ville helst inte låtsas om att han tyckte att det här var jättemysigt, han är ju 13 år och cool. Jag roade mig med tomteklädsel och resultatet blev sådär enligt den närvarande juryn. ”Om du hade sett ut sådär när vi var små hade vi drabbats av plötslig småbarnsdöd!” konstaterar dottern stilla. Men så här går det när mammor inte får vara med och välja julmusik!
image

Göteborg i julkostym.

Då var det dags för den årliga personalresan som i år gick till Göteborg. Sex! bussar med shoppingsugna medarbetare åkte iväg en tidig morgon i november. Det kändes dystert, mörkt och inte särskilt juligt där vi stod på parkeringen. De som skulle gå på Lisebergs julmarknad skulle få en hyfsat torr dag med bara någon enstaka skur. Men de vackra ljusen syntes egentligen bara någon timme innan bussen skulle ta oss hem igen.

Jag var full av förväntan och jagade juldekorationer med ett barns förväntan. Så fort vi kom in i Nordstan såg jag dem, julkransarna som hängde i taket och jag log…
image

Dottern tittade på mig sådär som bara tonåringar kan titta… Jakten fortsatte på både kläder och juliga saker som skulle få mig i julshopping mood, men båda lyste med sin frånvaro. Inte en enda liten julig ton hördes i någon högtalare och allt fortsatte att vara lika blött, mörkt och ojuligt som i Eksjö. Det som muntrade upp oss var märkliga ”fynd”.

image
Stövlar och matchande keps med öron blir dina för endast 2400 kr!

Dottern i behov av en ny vinterjacka hade plötsligt bestämt sig och det var en svart, kort kappa som var målet. Men ack ett så ouppnåeligt mål har sällan skådats och vi traskade in och ur i alla möjliga och omöjliga affärer. Kapporna var för korta, för långa, för stora, för öppna osv… Det närmaste vi kom till inköp var när hon bestämde sig för att lägga undan en kappa från MQ, som hon ångrade så fort vi kommit ut i mörkret igen. Det vandrade en uppsjö av snygga kappor och deras ägare förbi oss på stan. Men mitt ”Du kan väl fråga var de köpt dem” föll inte tonåringen i smaken. ”Så kan man ju inte göra” och så blicken…

I takt med att blodsockret och mörkret föll, lyste Göteborg upp och där var den, julbelysningen jag letat efter. Jag fotade och myste och dottern gav mig blicken igen…
Processed with VSCO with m5 preset

Processed with VSCO with m5 preset

Processed with VSCO with m5 preset

En fika fick upp humöret på oss båda men det hjälpte inte på shoppingrundan. Vi bestämde oss för att promenera bort till Liseberg där bussarna skulle hämta upp oss igen. Vi skippade spårvagn då jag tycker att de är lite otäcka och känns opålitliga. Tacka vet jag Stockholms lokaltrafik (SL) och deras app, tydlig och lättnavigerad. ;-)

En liten påse med en pyjamas är allt som inhandlades under en hel dag i Sveriges näst största stad. Men jag mötte grannen som var på samma resa och allt hon handlat var en disktrasa och då kändes det lite bättre.

Nästa julstad på tur är Stockholm och då förväntar jag mig julmusik, glitter och glamour överallt!

USA

Vi skulle kanske ha bokat den där resan till New York ändå… Jag hade ju kunnat passa på att både springa New York marathon, röstat och shoppat när dollarn kraschat. Men nu sitter jag här hemma i snön och får glädjas åt att vintern är här och vi har fått en ny president. Av 300 + miljoner invånare vaskades den bästa av de bästa fram…

Ja tiden och världen är ur led. Inte nog att jag tycker att veckan bara består av fredagar och att livet således rusar fram, nu har vi Trump på väg in i Vita Huset! Jag gläds dock åt två saker idag. Jag är glad över att min pappa inte lever och behöver se detta hända i USA och jag är glad att New York valde bort Trump, så jag slipper ha ångest över att jag aldrig röstade. De skötte sig bra även utan min assistans! ;-) Scenariet att Clinton skulle ha vunnit pga av en röst från en utlandsamerikan bosatt i Sverige är väl dock inte så sannolikt förstås… men ändå…

En lite oroligare värld ligger framför oss men vän av optimism tänker att det blir säkert bra ändå. Låt oss tro det!

Sociala media

Jag fascineras fortfarande över sociala medier och dess funktion. Det finns en uppsjö av dem och lagom tills jag lärt mig namnet är det ”ute”. Ett liv med tonåringar innebär att man får lära sig massor av matnyttigt, det är en symbios av lärande kan man säga. Vi föräldrar lär barnen ”allt” vi vet, och lite till genom deras skolböcker. De i sin tur lär oss ”allt” vi behöver veta som verkligen är av vikt för överlevnad… ja så säger de… Nu när jag äntligen lärt mig vad både ”Kik” och ”Ask” är, har de slutat använda det. Nu är det ”Snap chat” och ”Instagram” som gäller för deras del. Facebook däremot är inget de använder, men en profil har de. Jag har lärt mig att det är bättre att använda Kik istället för att kasta grus på någons fönster för att få uppmärksamhet. Men så gjorde man på min tid… dinosaurietiden…

Jag har också Snap chat men jag använder det sällan. Men jag har faktiskt en handfull vänner varav en som jag faktiskt skickar meddelanden till ibland, så pass att vi hade dagar i en dag! Hur låter det, ha dagar? Ja det är en obegriplig funktion som sparar antalet dagar man har kontakt med varandra i följd. Om man missar en dag, tappar man alla dagar man samlat på sig. Vän av ordningen tänker då att det är en fördel att ha dagar, att man sparar för att använda dem till något. Men så är det alltså inte utan det är bara något som ser coolt ut på ens snap chat lista, att man har många dagar med många personer (man är populär).

Att vara populär är väl något många strävar efter och det är ju ett överlevnadssyfte, att vara någon som andra tycker om kan ju hjälpa till vid farliga situationer. Idag i vår civiliserade värld är det kanske mer än känsla. Är man dessutom tonåring verkar hela livet gå ut på att stå högt i rang. Det är så skönt att vara vuxen då man kan släppa hela det sociala spelet. Jag är inte bäst men ”good enough” och den som inte tycker det slipper mig. :-)

Vuxna på sociala media då, är vi så bra då? Numera ser jag FB som ett sätt att roa mig på. En del av mina facebookvänner har en annan inställning och ser FB som sin politiska arena där vikten att ”vinna” en diskussion är större än vikten att bibehålla vänskapsrelationer. Den diskussionsstilen skulle aldrig användas i riktiga livet. Aldrig att man skulle sitta vid middagsbordet och gå på varandra på det viset pga ens åsikter. Men det är så enkelt att skriva vad som faller en i när man inte behöver se varandra i ögonen. Tidigare kunde jag också diskutera och debattera, men klimatet har hårdnat och blivit mer otrevligt. Min nya ”taktik” är gladinlägg. Jag skriver sådant som kanske kan glädja någon och ge ett litet fniss. Jag läser helst sådant också. Jag tycker att det är trivsamt att se vad mina vänner hittar på i livet och det läser jag gärna om. En och en annan intressant artikel som någon lagt upp är också spännande att läsa. Men rabiata debatter om invandring och politik kan jag vara utan. Jag har börjat fjärma mig från Facebook och har en stor utrensning där jag ändrar inställningarna för att slippa se vissa typer av inlägg.

Vi uppfostrar våra barn att uppföra sig väl mot varandra för att landa i att bli trevliga individer, för barn är inte trevliga av naturliga skäl. Barn är egoistiska individer som ser till sig själv i första hand, också en överlevnadsstrategi. Vi får uppfostras till att se andras väl som viktigare än ens eget ibland. Men jag tror att våra barn skulle bli förfärade över att se hur vuxna skriver till varandra på tex FB…

En hundhelg.

Den här helgen har familjen Svärd varit hundvakt och det har engagerat alla familjemedlemmar. Med koppel, hundmat, bajspåsar och regnrock (ja ni läste rätt) kom Thage i fredags och med full fart kvalitetssäkrade alla filtar och kuddar i varje soffa. När han kontrollerat varje kvadratcentimeter av det Svärdska hushållet hittade han sin plats i soffan.
image
image
image

Ungdomarna har med full entusiasm tagit långa rundor i regn och rusk och inte ett ord om att de inte har lust att gå ut. De har snarare grälat om vems tur det är att FÅ gå ut och inte vems tur det är att BEHÖVA gå ut. Undrar hur länge den entusiasm skulle hänga i om vi skaffade en egen hund…
image

Igår kväll åt vi mysig lördagsmiddag med hela familjen där båda tonåringarna valt att vara hemma, bara det! :-) Sällskapet hade ju ökats ut med en fyrfota vän som så gärna höll sig nära det välluktande matbordet. Ryggbiff, potatisgratäng, grillad sparris med Bea och vinsky stod på menyn. Klart att den hårigaste gästen skulle få del av det och lite ryggbiff slank snabbt ned. Thages meny har den här helgen varit varierad där eget torrfoder varvats med köttbullar, fläskfilé och alltså ryggbiff. Efter promenader har han varit hungrig så då har det inte behövts någon ingen extra lockelse, torrfoder har varit fullt tillräckligt och som han ätit! Så pass att tonåringarna fick gå en runda vid midnatt igår då det som går in ska ut…

Imorse var det snö, massor av snö och Thage kom upp och hämtade mig för morgonrundan. Så lycklig hund när han såg hur naturen låg!!
image

Intressant att se hur han spårade och svansen stod rätt ut när han i full galopp elegant följde dessa spår. Jag var nog inte fullt lika elegant där jag rusade bakom i klackisstövlar, regnbyxor, tjock dunjacka och mössa! Jag snavade över stock och sten och snärjde in mig i lyktstolpar han rundade på andra sidan. Thage, han verkade helt obekymrad över den konstiga människan som dundrade fram bakom honom med en rosa bajspåse i näven. Han skämdes inte i alla fall utan ignorerade mig istället. Han verkade snarare lite förvånad när jag till slut ropade och drog i kopplet ”Nu tar vi det lite lugnt!” Jag vågade inte släppa honom för jag tror inte att han hade lyssnat på mig om jag kallat in honom. Det är ju oerhört pinsamt att slarva bort en lånehund!

November, en gladmånad.

Inte för att november är min favoritmånad på året, men just nu känns den rätt ok. Man får inte roligare än man gör sig och jag har många gladsaker på G. I helgen kommer jägarmästaren Thage på besök och ska bo hos oss hela helgen. En hårt arbetande hund i sina bästa år förtjänar all god mat han kan stoppa i sig. Husse säger att han inte tycker om rökt korv så det kan vi ju hoppa över. Något rådjur kommer vi inte kunna bjuda på men vi kan säkert hitta något som passar ändå. Sonen är övernöjd och han ser fram emot att få testa det här med att ha hund, något han velat länge. Får se om han är lika längtande efter sena kvällspromenader i regn och snö…

I övrigt bjuder november på middag på Pinchos med bästa fd kollegorna från kontor 222 i Nässjö. Det lustiga är att jag nu bytt arbetsgivare och ort och arbetar på kontor 2022… Många pratar om Pinchos så det är ju något jag måste testa. Har förstått att man måste ladda ner deras app för att kunna beställa och att man sedan får hämta maten vid disk, en variant på Vapianos koncept. När mamma och jag var i London på en av Gordon Ramsay´s restauranger fick vi paddor i nävarna och man förväntades beställa vin själv. Inte helt lätt för den analoga generationen att reda ut…

Nästa helg är det nyaste kollegorna som gäller då vi först ut på fredag ska på aw hela gänget. På lördagen är vi hembjudna till Frinnaryd hos en av kollegorna på middag. Det är ett härligt gäng och vi tycker om att umgås även privat. :-)

Helgen efter det ska dotra och jag på personalresa till Göteborg över dagen. Valet att gå på julmarknad på Liseberg finns, men jag tror att knäckäpplen och tomtar går bort mot shopping istället. Myset fortsätter och lördagen efter väntar Hooks herrgård med bokklubbsbrudarna. Nu ska vi bli så rosenröda och väldoftande att stockholmshelgen som står på tur kommer att bli extra mysig. Nu är resesällskapet mor min och musikalen ”Bullets over Broadway” som står på schemat.

Nu har vi ju faktiskt landat i december och vips blev den trista november en gladmånad. Men eftersom det är några veckor kvar till Julafton fortsätter vi väl med det roliga? Nobeldagen hedras på Snickaregatan med trerätters och prat om årets nobelpristagare. Låter kanske urtrist men ungarna tycker att det är kul, för det är ju en tradition! Sista helgen före Jul drar dottern och jag till Malmö som också traditionsenligt måste besökas runt jultider. Sonen tvärvägrade följa med när han hörde att det skulle shoppas. Vet inte varför men jag älskar Malmö runt Jul. Det kanske är så att den staden gör sig bäst när det är mörkt och massor av julbelysning överallt. Jag menar, vilken stad är inte vacker då?

Det här betyder att i år får jag uppleva tre städer, Göteborg, Stockholm och Malmö, i sin julkostym. Är inte det häftigt? :-)