Månadens inlägg: augusti 2016

Eksjö Stadsfest 2016

Lite matt sitter jag på jobbet och gäspar stillsamt. Utanför fönstret vräker regnet ner och jag är så glad att molnen hade den goda smaken att invänta måndagen. I helgen var det Eksjö stadsfest och dagarna bjöd inte på ett enda moln, inte ett enda! Solen sken (lite obarmhärtigt) från blå himmel och folk gick man ur huse för att njuta av artister och gemenskap bland gränder och torg.

Jag läste någonstans att intäktsmässigt kan det skilja på en halv miljon om det regnar eller ej. Biljettpriset stiger sakta ju närmare stadsfesten man kommer, men många vill inte chansa på att köpa om det skulle visa sig vara skitväder. I år behövde ingen frukta paraplyer som vispas runt överallt, fladdrande regnkappor eller någon sydväst som skymmer sikten. I år stod publiken i kortärmat och kjolar och trodde vi var vid Medelhavet. Det var en härlig stämning och vi njöt!

Maken hade bjudit in folk från när och fjärran att sova över eller bara komma över på ett glas vin. Vi var 14 personer som mest, som sov någonstans i huset och vi hade en lite kollokänsla över det hela. Alla kom och gick som de ville och frukost var nog det enda mål mat som intogs gemensamt. Marie och jag var iväg på lite mys hemma hos en ganska ny men underbar bekantskap till mig. Här bjöds på vin och burgare och vi mumsade i den härliga trädgården och det fantastiska vädret. Väl hemma igen hade maken bullat upp med köpepizza som grund och kompletterat med ingredienser att pimpa sin egen slice med. Allt efter vad tycke, smak och allergier uppmuntrade till. Nu ramlade det in lite fler gäster och vår terrass kom verkligen till sin rätt.

När det började närma sig Bo Kaspers orkester samlade gänget ihop sig och snart var lördagens första konsert igång. Sen splittrades gruppen upp, återigen efter tycke och smak, och Marie och jag gick och såg Mohlavyr som vi fick uppleva för första gången förra året på förfest hos traktens gröne målare Erik Molin. Det är hans brorsdotter och de spelade tillsammans för oss i hans galleri vilket var en mäktig upplevelse. Det var bra nu med, men hon gjorde sig kanske ännu lite mer i en intim lokal, istället för bruset runtomkring ute på stan. Sen var det dags att ta sig fram i trängseln tillbaka till stora scenen och lyssna på Svenska Björnstammen. Oj, vad fulla i skratt vi blev över dessa filurer! I pyjamas och strumpor äntrade den magre studsande sångaren scen och maken till energiknippe! De var glada och vi var glada men vi kände bara igen en låt och jag sjunger fel i den hela tiden; ”Vart jag mig i världen vänder står min lycka i guds händer…” sjunger jag högt och falskt och dottern ger mig ”Blicken” ”står jag här med tomma händer!” ska det vara… Jaja… När det var klara var det över en timma kvar tills Miriam Bryant skulle sjunga och det kändes långt, kallt och lätt tröttsamt. Vi bestämde oss för att gå hem och värma oss och gå tillbaka sen… Men eller hur! Det är ju precis det man gör när man sjunkit ner i soffan i värmen.

Det har varit fullt ös från morgon till sen kväll med många gäster men allt har flutit på perfekt! Det jobbigaste har varit att vänta in 15-åringarnas hemkomst. Sena kvällar och klockan hann bli 02:30 båda dagarna innan jag kunde unna mig att somna för natten. Jag har hört talas om föräldrar som går och lägger sig och ber barnen väcka dem när de kommer hem. Jag är inte en sådan för tänk om de inte kommer hem! Tänk att vakna på morgonen och sängen är tom!!! De övernattande tonåringarna hade order att presentera sig allihop så jag kunde se att de alla var ok (och nyktra). Tyvärr förekommer alkohol i deras åldersgrupp så nu är det stenkoll som gäller. Men nu är vi tillbaka till skoldagar så normaltid i säng igen, tjohoo!! :-)

Gladhöst

Ja nu känner jag att det finns massor av roligt att se fram emot. Det känns liite dystert att hösten är på väg, men bara lite. Jag tycker nämligen om hösten med dess klara luft och vackra färger. Jag gillar att byta matsedel från grillat till rostade ugnsgrönsaker och grytor. Jag älskar tända ljus, brasor och plädar! Det gör inte maken och han ogillar skarpt att jag hängt en matchande pläd över hans maskulina skinnfåtölj. Men jag har talat om att den bor där nu… Det jag inte är fullt så förtjust i är den ankommande slaskiga vintern. Mörkret och blasket som stänker ner skorna. Snön man skottar bort ena dagen för att på eget initiativ smälta bort den andra.

I den stundande mörka årstiden gäller det att kompensera med ljust och glatt, och det har jag gjort. Först ut är Eksjö stadsfest då Teamhalvan Marie kommer för att upprepa förra årets succé, då vi diggade till alla möjliga och omöjliga band. ”Peking Punk” satte sig som ett ljus i mörkret i våra fnissande sinnen. :-)

Vår italienresa närmar sig med stormsteg vilket betyder planeringsdags för planeringscatta. En veckas mys med hela familjen väntar och det ska bli så mysigt. Lite smolk i bägaren är katastrofen regionerna Marche och Lazio drabbats av häromdagen. Vi ska inte till de jordbävningsdrabbade områdena i bergen utan till Gardasjön, men sorgligt är det. Eftersom det inte är tänkt att vara en direkt sol och badsemester är dottern lite skeptisk och frågade ”Vad ska vi göra där egentligen?” Jag tror inte att vi kommer att vara sysslolösa… Vi ska faktiskt både fira mor i huset som har sin årliga födelsedag och det faktum att maken och jag varit tillsammans i 20 år!! 14-årig bröllopsdag firades nyligen och vad kan det vara? ”Gräsbröllop?” Kan inte sånt där men jag ska kanske kolla upp det… någon gång…

Men utöver en utlandsvistelse väntar två stockholmsresor. Den ena är det femårsjubileum på, nämligen ett Lidingölopp i någon tappning. Efter 10 km, 30 km, två st 15 km är det dags återigen för 15 km Lidingö. Det är nog det roligaste av dem tycker jag. 10 km är det bara damer och de loppen blir så stökiga. Tjejer överallt som går i bredd 400 m efter start. 30 km är låångt och jobbigt och man är inte färdig förrän framåt kvällen och då har man inte kunnat göra något annat på dagen. 15 km går tidigare, startar vid ordinarie startplats och är sådär lagom långt. Blandat deltagargäng men med mer fokus. Det är Marie och jag som ska åka upp och ha det sådär fnissigt som vi alltid har. Risken är stor att vi blir så höga på endorfiner att vi anmäler oss till ett annat lopp direkt vid målgång. Tid för aktiviteter på eftermiddagen och en härlig middag tillsammans med andra vänner som också ska springa, är kryddan på moset.

I oktober är det födelsedagsfest i Stockholm då Jenny bjudit till tjejmys. Lunch på trevlig restaurang, SPA med Hamam på Sturebadets filial på Elite Hotel Marina Tower i gamla Saltsjöqvarn och en avslutande middag hemma hos henne. Vem kan tacka nej till det? :-) Dessutom har SJ kampanj på höstresor och med rabattkoden RESLUST16 fick jag biljetter för 490 kr tor.

Så jag har bara positiva tankar när det gäller kommande mörker. Man får ljusa upp dem med det lilla och det stora. Tända ljus och ett glas bubbel funkar det med. :-)

Campingplatser Västkusten/Dalsland

Det här inlägget kommer bara handla om campingplatserna på vår resa på Västkusten/Dalsland. Så den som ogillar camping är välkommen tillbaka en annan dag ett annat inlägg. :-)

Vår första natt tillbringades på en ställplats vid Henåns vandrarhem. Det var en ganska stor grusplan med plats för många husbilar. Vi kom sent på lördagen och då fanns ingen i tjänst. Kod till toaletten fick vi av några tyska tjejer som verkade jobba på vandrarhemmet men oklart, de kan ha varit gäster också… Toaletten tillhörande ställplatserna låg inte vid vandrarhemmet utan man fick gå bort till en byggnad längre bort dit det alltså var kod för att komma in i. El, Dusch och toalett ingår i priset och de är superfräscha. Det fanns tom tvättmaskin i samma utrymme. ICA och ett café ligger precis intill och ställplatsen ligger vid den lilla båthamnen med palmer! Helt klart en ställplats värd sina pengar och mer därtill. En natt kostade 150 kr.

Nästa natt bodde vi utanför Grebbestad på Edsvikens camping som ligger norr om samhället. Visst är det cykelavstånd men man måste cykla på den ganska trafikerade landsvägen, så inget bra alternativ för den med mindre barn. Däremot är campingen i sig barnvänlig med barnklubb under högsäsong, lekplats och minigolf. Strand och brygga finns också för den hugade. Servicelokalen är fräsch med rena toaletter och duschar.

Tredje stopp på vägen var i Strömstad och här utanför ligger det ganska kända Daftö Resort med sitt piratland. Intill Daftö ligger campingen Lagunen. Vi valde istället Strömstad Camping som ligger en knapp kilometer från Strömstad med cykelväg hela vägen in till staden. Det är en mysig camping med höjdskillnader och mycket varierad natur. Det finns bara ett servicehus och det bekymrade mig som är lite petig med hygienen. Men en stor eloge här till personalen som verkligen såg till att det alltid var fräscht. En doft av nyskurat mötte en när man klev in här. Finns även en liten affär med basutbud. Ingen restaurang eller fik men å andra sidan har man hela Strömstads utbud runt knuten.Vi bodde första natten på en plats som vätte mot badplatsen. Den var mysig ända till kvällen då vi insåg att vi inte hade någon som helst kvällssol och det blev väldigt ruggigt. Därför bytte vi andra natten mot en plats som vätte emot receptionen och mot Strömstad. Kvällssol fick vi men tyvärr var det blåsigt så det blev kyligt ändå. Men det var en vacker solnedgång… Priset här var 400 kr/natt.

Näst sista stopp på resan blev i Mellerud på Vita Sandars camping. Den ligger mysigt till bland skog med bra cykelvägar in till samhället och med Vänern precis intill. Tennisbanor, fotbollsplan, minigolf, gocart och fyrhjuliga cyklar och tom en pool finns bland utbudet. MEN och nu kommer jag till ett stort men som gör att jag inte rekommenderar den här campingen. Det fanns bara fyra toaletter utspridda i två hus intill vår plats och ingen av dem var fräscha! De var ostädade när vi kom på eftermiddagen och så precis likadana ut på morgonen. Först vid 11-tiden hade någon städat dem. Duschen kostade 5 kr för en treminuters dusch. Fy vad jag tycker illa om det konceptet! Man måste förbereda allt och ställa upp schampoo mm. Sen är det ingen njutning att duscha för jag tänker bara på att den kommer att ta slut innan jag sköljt av balsam och tvål. Alla aktiviteter kostar extra, 20 kr för ett besök i poolen tex. Satsa inte på en massa kringaktiviteter innan det basala kan skötas som städning! Vi bodde bara en natt så jag vet inte om vi hade otur men städschemat kan inte vara det mest frekventa. Husbilsplatsen kostade 380 kr/natt.

Avslutande natt tillbringades i Trollhättan på Hjulkvarnelunds camping. Den ligger fantastiskt bra till med några minuters cykelavstånd från centrum och kanaler. Den ligger på motsatt sida från slussarna, SAAB-museet och Innovatum men det tar kanske 10-15 minuter att cykla. När vi kom dit sa receptionisten att vi skulle rulla in på campingen, välja plats och återkomma med info om vilken plats vi valt. Det regnade en hel del och man såg tydligt att vissa platser var blötare än andra. De hade gjort grusade kanaler i de sluttande gräsmattorna så vatten kan kanske vara ett litet bekymmer vid kraftigt regnväder. Vi valde i alla fall ut en hyfsat torr plats, återvände till receptionen och betalade bara 250 kr för en natt (och då ingick duschen). Ett servicehus intill receptionen med, återigen, fräscha toaletter och gott om duschar. De hade en retro minigolfbana som byggdes 1975. Underlaget på banorna bestod av asbetsplattor så bollen rullade på ett annat sätt än vi var vana vid. De hade egentligen stängt insläppet till minigolfen när vi kom, men var så söta att de erbjöd sig att låta oss spela ändå. Trevlig camping! Hit återvänder jag gärna om Trollhättan besöks igen.

Det var en sammanfattning av sommarens campingbesök. :-)

Mini break i Stockholm

Alla behöver vi lite avbrott från vardagen. Jag har skrivit om ”mini breaks” tidigare och det är en favorit i mitt liv. Nu inför återkomsten till arbetet efter semestern ville Malin och jag hitta på något lite extra mysigt. Därför bokade vi tåg till oss och barnen upp till vår fantastiska huvudstad. Klockan 08:10 tuffade tåget, i tid, norrut med sex småsömniga smålänningar. Ja, lite mer folk var det på tåget…

Resan gick som på räls och vi var framme vid 10:40 med hela dagen att spendera på valfritt sätt. Barnen (eller ungdomarna) hade siktet inställt på ”Brandy och Melville” eller ”Brendy och Malville” eller..? Vet inte riktigt, men Malin och jag var glada över att slippa. Vi valde ett stopp på Åhléns och tog en runda på damavdelningen och skrattade rått och högljutt åt vissa av märkeskläderna! Jösses, så mycket fult som produceras! Vi förstod verkligen varför vissa plagg var på utförsäljningshyllan. Bara för att det står Ralph Lauren tryckt över hela bröstet blir inte allt snyggt. Vi lämnade Åhléns och hoppade in en snabbis på MQ där undertecknad till sin stora förtjusning hittade ett par jeans. Jag hittar ALDRIG jeans så egentligen skulle jag ha köpt två par.

Vid det laget var vi helt förbi av allt vårt handlande och vi gled in på NK och deras champagnebar. Ett glas Moet satt alldeles finfint såhär en solig dag i Stockholm. Därefter vandrade vi vidare mot Sturegallerian via Urban Outfitters. Vi shoppade ingenting men jag ville visa affären som är riktigt cool, en omgjord biograf jag sett många filmer i. Nästa stopp blev Sturehof där vi testade ett glas Pol Roger istället vilket vi tyckte ännu bättre om. Miljön är nostalgiskapande då jag bodde runt hörnet innan jag flyttade från Stockholm.

Vi var inte helt ansvarslösa och glömt bort ungdomarna, utan bord hade bokats på Jamie Olivers Italian i bottenvåningen på Scandic Anglais och de mötte oss där. På vardagen har de en begränsad meny till lunch jämfört med helg och kväll, men vi hittade alla något som passade. Det var trevligt att se våra barn en liten stund i alla fall och vi mumsade på pasta och risotto med god aptit. Stället har fått mixade recensioner under åren och man kan säkert ha otur med sitt besök. Jag har varit här två gånger och jag måste säga att jag tycker om det. Har även varit i London (Covent Garden) och det är en skön stämning här med personal som lika gärna kan vara från Italien, England som Sverige.

Våra avkommor smet snabbt vidare efter att de svalt sista tuggan och Malin och jag fick äran att betala kalaset. Vi var inte färdiga med vårt mys för dagen utan nu väntade en promenad i det fina vädret till Gamla Stan. Här var planen ett besök på ”Corvina Enoteca”, en vinbar på Stora Nygatan som skulle vara riktigt trevlig enligt de som varit här. Där satt vi med den stora vinmenyn med hur mycket vin som helst på glas. Jättetrevlig personal som tipsade och guidade de som var osäkra. Det blev fullt på uteserveringen där vi satt och vi förstod på våra grannar att det här stället var populärt. Vi kunde inte välja bland alla viner så vi tänkte att det var bäst att fortsätta på den inslagna vägen, Champagne. ”Delamotte” var den enda champagnen på glas så vi behövde inte välja, skönt!

Klockan tickade vidare medan bubblorna slank ner i strupen och skratten avlöste varandra. Vi var rörande överens om att vi haft den perfekta dagen. Vi hade kunnat gå på museum och sett en utställning… eller så kunde vi vardagslyxa och vi var så nöjda med vårt val. Mersmak gav det och nu planerar vi för ny mini break i november. Då kan vi ju julhandla och gå på museum… eller inte…

Tjejkväll

I augusti förra året var det fina varma kvällar och jag bjöd in till rosékväll på terrassen med några goa tjejer. Vi kunde sitta ute hela kvällen i mörkret och njuta av en av de sista ljumma sommarkvällarna. Häromdagen kände jag att det var dags för en repris av en lyckad kväll. Vädergudarna hade dock tagit en sen semester och lämnat oss i regn och kyla. Men sådan liten bagatell skulle inte hindra min tjejkväll. Fram med Facebook och nu skulle inbjudningar klickas i och vilka och hur många skulle jag bjuda..? Jag tycker att det är roligt med en mix av personer som inte känner varandra så väl, eller kanske inte alls. Eksjö är ju litet så de flesta kände nog till varandra i alla fall. Men här har man ju möjlighet att skapa roliga nya möten och bekantskaper. Jag klickade glatt i och när jag kommit upp i dryga 20 stycken lugnade jag mig. Tänkte att lite mer än hälften kan kanske komma så här på sluttampen av semestrar för en del och redan start av jobb för andra. Så glatt överraskad jag blev när det bara var två stycken som inte kunde komma!

Men vad bjuder man på då och hur mycket vin går det åt? ”Vin och tilltugg” hade jag utlovat i inbjudan så jag kunde ju inte nöja mig med bara chips och salta pinnar kände jag. Jag hann snurra runt det hela ett antal varv innan jag sansade mig och gick på den lättpreparerade vägen. Det gäller att inte krångla till det för mycket för då blir det bara jobbigt och man är helt slut när gästerna dyker upp. Jag hyrde in tonåringar att hjälpa till med förberedelser. De fixade med maten, dukade upp, vek servetter, tände ljus mm. De tog emot gäster och deras kläder. Fyllde på dryck och fat samt plockade undan skräp och tallrikar. Det var värt varenda krona för då kunde jag njuta av mina gäster utan att springa runt som en tok. Dessutom hade de fixat en Spotifylista med go musik som förvisso inte hördes så väl i sorlet av glada tjejer.

image

image

image

Vad blev det för småplock då? Smördegssnurror med färskost och strimlad skinka, snittar på kavring och ljust bröd med krabb- resp ädelost. Crostini med färskost, hummus, melon och vindruvor. Till det dracks det rosé, rött och alkoholfri rosébubbel (de som inte dricker alkohol ska inte bara behöva dricka vatten). Mineralvatten fanns som dottern gick runt och bjöd på. Vin fick alla ta själva för då är det ingen som dricker mer än det tänkt. Det är så lätt hänt när någon går runt och fyller på hela tiden. Man har ingen koll längre på hur mycket man druckit ( vuxenpoäng på det). Dessutom skulle det inte kännas bra att ens tonåring skulle gå runt och fylla på alkohol i mammornas glas… ;-)

Apropå vin samlade jag nya vuxenpoäng nästa dag när jag traskade tillbaka med en oöppnad rosébox till Systembolaget. Klantigt nog hade jag inte tagit kvitto och hon tittade lite granskande på mig innnan hon sa att det var ok. Antar att jag ser oerhört pålitlig ut… Men ett tips här, ta kvitto om ni handlar på Systembolaget inför en tillställning. Inom två veckor kan man lämna tillbaka det som inte gått åt (med kvitto).

Sammanfattningsvis var det en lyckad kväll. Det skrattades högljutt bland borden och jag hade precis lika roligt. Kan verkligen rekommendera att våga gå lite utanför boxen och bjuda andra personer i andra konstellationer än de man brukar. Det kan bli riktigt spännande!

image

Dalsland med husbil.

Vi har haft härliga dagar på Västkusten där vi haft en ofantlig tur med vädret. Det har regnat nattetid och medan vi ätit lunch, men annars har vi haft fint väder om än ganska blåsigt. Nu var det dock dags att åka vidare och vi susade in mot landet med målet, Sveriges minsta landskap, Dalsland. Vi tänkte besöka Håverud och dess akvedukt men jag hittade ingen bra camping där så valet föll på den lilla orten Mellerud vid Vänerns strand.

Sonen har blivit värsta badnymfen och så fort han ser vatten vill han i. Så det kändes som om Vita Sandars camping skulle vara det perfekta valet. Vi handlade mat på Hemköp i Mellerud och åkte sen ut till campingen som ligger naturnära med fina asfalterade gångvägar in mot samhället. Vi valde plats och hann knappt fälla ner stödbenen innan sonen, med snäll syster i släptåg, var framme vid campingens pool. Det var först efteråt som vi såg att det kostade pengar att besöka poolområdet…

image

image
image

På den här campingen fanns tennisbana, fotbollsplan, minigolf, gocart, fyrhjulingar och alltså pool. Men det de inte hade var fräscha toaletter! :-( Det fanns fyra toaletter vid vårt serviceområde, fyra! När vi kom på eftermiddagen var de ostädade och på morgonen runt 09-tiden såg de precis likadana ut. Dessutom tog de fem kronor för en treminuters dusch!! Jag säger såhär. Om man inte ens kan sköta det basala med renlighet, behöver man inte satsa på en massa lull lull. Vi åt i alla fall vår middag inomhus pga ruggigt väder efter en familjerunda i minigolf.
image

Hur eller hur avslutade vi den korta vistelsen i Mellerud med ett dopp i Vänern. Fast i ärlighetens namn var det bara en i familjen som badade och det var inte undertecknad! Vi vände husbilen med riktning norr för att komma till Håverud. Det är himla läckert och fascinerande hur man lyckats bygga den här kanalen redan i mitten av 1800-talet. Dryga 30 000 nitar som inte har behövts bytas ut en enda gång! Vi traskade längs kanalen och hejade på en segelbåt med en familj som slussade till allas beundran. Vi klättrade upp till toppen via en herrans massa trappor i förhoppning om en strålande utsikt, men gick visst fel på vägen… Vi kom i alla fall tillbaka upp på vägen och kunde vandra ner tillbaka till ”centrum”. Hungriga bestämde vi oss för lunch och det var väl ingen upplevelse jag kommer att suga på under långa mörka vinterkvällar. Men regnet bestämde sig för att besöka Håverud under denna stund och fullkomlig dränkte parasollerna vi satt under. Det bästa med den här restaurangen var faktiskt parasollernas förmåga att hålla undan regnet…

image
image
image

Barnen var kanske inte riktigt lika fascinerade av Håverud och dess geniala byggnadskonst som vi vuxna. Men säg den tonåring som är fascinerad av något utanför telefonens sfär. Efter lunchen var vi i alla fall redo att åka vidare mot slumålet på vår resa, Trollhättan. När vi kom fram till Trollhättans camping, Hjulkvarnelund fullkomlig vräkte regnet ner. Lite moloken såg jag framför mig hur vi skulle cykla in till sta’n som dränkta råttor. Men det klart att vädrets makter var med oss igen och molnen sprack upp. Den här campingen ligger på bara några minuters cykelavstånd från sta’n så snart var vi framme vid kanalen och platsen för vattensläppet. Lite svindlande högt var det och jag kan tänka mig hur häftigt det är med allt vatten forsande! Vi kom fram till en mindre bro och jag tänkte att här ska det nog snart hända något eftersom det var fullt med folk… pokémonjakt…
image
image
image
image

Vi åt middag på restaurang ”Butler’s” i ett Trollhättan jag skulle kunna tänka mig att återvända till. De har ett lopp ”Kraftprovet” i samband med ”Fallets dagar” i juli då man springer längs kanalen i branta uppförsbackar. Något att fundera på kanske..? Det var vår sista kväll tillsammans på den här resan. Dotter och jag skulle åka hem dagen efter och grabbarna fortsätta norrut för några dagar med down hill. Men kvällen var inte riktigt slut för familjemästerskap i minigolf väntade och sådant tar man inte lätt på i vår familj! :-)

Husbilsresa Västkusten del 2.

Efter vår lite dystra lunch bestämde vi oss för att strunta i det planerade besöket i den stora sports outlet som ligger strax söder om Grebbestad. Vi lastade istället in oss i husbilen, efter komplettering av läckerheter från havet. Nu var målet Strömstad, en stad jag länge velat besöka. Jag hade hittat tre campingplatser, Daftö, Lagunen och Strömstad camping. Valet föll på den senare då den låg mindre än en kilometer från staden. Vi tror att vi gjorde ett bra val här, utan att ha sett de andra. Den ligger väldigt abrupt intill en stor väg, men uppe på ett berg så man märker inte av den så mycket. Men den var mysig med höjdskillnader överallt och mycket träd. Vi fick en plats uppe på en höjd med utsikt ner över vattnet och vår badgalning ville genast i.

Sonen och jag klättrade ner, via trappor, till den lilla badviken med strand och brygga och han hoppade glatt i gång på gång, medan hans frusna mor stod och hejade på. När han ledsnat och det var dags för middag insåg vi att vi inte hade kvällssol och att det snabbt blev kyligt. Vi åt därför våra skaldjur inomhus och bestämde oss för att byta plats till nästa dag.

image

image

image

image

Nästa morgon tog maken sin mountainbike och trampade iväg i terrängen medan jag snörde på mig löparskorna. Jag har insett att Västkusten inte är platt och karg som jag alltid trott. Det är backigt och skogigt och varje transportsträcka blir ett träningspass. Varsin tuff träningsrunda fick alltså inleda dagen. Sen tog dottern och jag cyklarna in till staden via den perfekta cykel/gångvägen som går precis utanför campingen. Utförslut hela vägen dit innebär tvärtom hem… Vi virrade runt med cyklarna bland alla norrmän som verkar ha tagit över staden. Ingen aning om vart vi skulle ta vägen och trots att vi frågade och fick svar, litade vi inte på svaret och valde en annan väg… Fel väg… Eller det var ju trevligt för vi fick se lite bostadskvarter. Till slut bestämde vi oss för att vara lite ”wild and crazy” och följa rådet vi fått och via lite trappor med cyklarna studsande, kom vi fram till centrum! :-) Vi frossade bland alla reor och ett par översköna ”Tom’s” fick följa med hem. In på Coop för inhandling av mat till kvällen och en lunch hann vi även med innan det var dags att trampa uppför hemåt. En kanal med affärer, restauranger och caféer på varsin sida fram tills man kommer fram till den charmiga hamnen. Så kan man sammanfatta Strömstad och jag tycker att alla de andra orterna vi besökt faktiskt var finare.

Vår flyttade husbil hade kvällssol, problemet var att det blåste! Kvällens grillmiddag fick flytta in efter tappra försök att sitta ute. Ett glas vitt före middagen gick dock alldeles utmärkt att sippa på… Efter middagen skulle familjens krabbfisketalanger testas och makens egengjorda fiskespön skulle agnas med cognacsmedwurst. Kan väl konstatera att de där krabborna inte riktigt var så sugna på att titta fram ur sina hålor i kvällsskymningen och blåsten. Men de gjorde sin plikt och barnen tävlade ivrigt i vem som skulle dra upp flest.

En fin kväll som fick avsluta Västkusten. Dagen efter drog vi upp bopålarna för att åka in mot Dalsland.

Husbilsresa på Västkusten del 1

Vi fick en sen start hemifrån via Göteborg för att hämta upp dottern som hälsat på språkresekompisar. Så planen att ta oss till Smögen redan första kvällen reviderades till ställplats på vägen. Valet föll på den lilla orten Henån och ställplatsen intill deras vandrarhem. Det visade sig vara ett förtjusande val med en palmbeklädd hamn, el, fräscha toaletter och duschar.

Första morgonen tog maken och jag oss ut på en löparrunda i den bergiga terrängen. Brant rätt upp fick Catta att fega ur och maken skulle köra backintervaller medan jag promenerade uppför. Lustigt nog hann han inga intervaller för jag var uppe ganska tätt på. Det visar hur lite man tjänar i tid på att springa i branta backar. Men visst är det bra träning!

Efter dusch och välförtjänt frukost fortsatte vi mot Lysekil som blev dagens första stopp. Det är en gullig stad med fantastiskt välskötta fina hus och trädgårdar. Vi åt lunch i hamnen, langos med räkor och fick lite festivalkänsla i kroppen (för det är bara då jag äter langos). Sen rullade husbilen mot Smögen som är precis så fint som de säger! Som att promenera i ett vykort. Vi köpte med oss räkor, lax och krabba till middagsmyset.
image

image
image

Middag åt vi på Edsviks camping två km norr om Grebbestad. Nära men ändå så långt borta om man inte vill cykla på landsvägen.

Nästa morgon åkte vi in till Grebbestad, promenerade på deras brygga, kollade in båtarna och blev hungriga.
image

Vi lockades av skaldjurspizzorna på restaurang ”Röde orm”. Men efter lite förvirring visade det sig att skaldjuren var slut. Ändå kunde vi få fisk- och skaldjurssoppa. Så trist när bristen på skaldjur inte kompenserades med extra fisk! Tunn men god. Under lunchen får sonen det hemska beskedet om skolkamratens alltför tidiga bortgång och vi gråter alla över livets fruktansvärda sidor. För lite fisk i en soppa spelar inte längre så stor roll… egentligen ingen alls.

När livet tar en vändning.

Vi har tillbringat ett antal dagar på Västkusten. Hade tänkt skriva några glada inlägg om vårt husbilsliv här. Men igår tog livet slut för en flicka i sonens parallellklass. #fuckcancer! Det är så förfärligt att krabbfiske, salta bad och färska räkor blir betydelselösa. Jag återkommer om det, men idag tänker vi på och känner med flickans familj.

Sonen är randig i sin sorg och varvar tårar med Pokémonjakt. Precis så som barn sörjer. Vi vuxna känner med familjen trots att vi inte känner varandra. Men alla föräldrar förstår ju ändå skräcken och sorgen om det omöjliga skulle hända. Som en god vän till mig sa ”Tänk att vakna upp och bara ha ett barn, när man hade två igår!”

Idag tänker vi på Märtha…