En solig dag idag som bör innebära undebara upplevelser för alla tjejer som kör Tjejvasan idag. Kallt är det också så förutsättningarna för bibehållna spår är nog också på topp. Jag minns inte (har förträngt) vädret när vi körde Tjejvasan. Det var varmt dock, det minns jag och i de smöriga backarna fanns inga spår alls. Jag minns också att det gjorde ont att ramla och det gjorde inte mindre ont andra eller tredje gången heller… Nu idag glädjs jag desto mer åt mina vänner som på fina tider glider fram i dalaterrängen och verkar helt ovetande om det här med fall och läskiga backar. Maken är på väg upp till Sälen för att köra de nio långa milen till Mora. Han verkar också glad och ovetande om hur otäckt det kan vara. Jag är lite avundsjuk på den okunskapen måste jag säga.
Nöjd och trygg med fast mark under fötterna tar jag istället en härlig promenad i det soliga vädret. På vägen hem passerar jag Willys och inser att även denna dag behöver vi äta middag och den lagar inte sig själv. Igår gjorde den det, eller maken lagade den. Jag var och tränade och kom hem lagom tills räkorna skulle skalas. En fisksoppa med vitlöksbröd och Champagne förgyllde vår fredag. När bästa grannarna kom över på ett glas vin blev fredagen, om möjligt, än trevligare.
Idag står jag där, som vanligt, och stirrar på hyllorna och blir sugen på en vegetarisk lasagne. Lite smått och gott åkte ner i korgen tillsammans med en kokbok. Markus fick följa med hem och vi får se om han kan inspirera till underverk.