Månadens inlägg: november 2015

Spanska igen…

Då var det dags igen efter att ha gjort uppehåll en gång. Spanskalektion med Sylvanna och gruppen. En hade hoppat av annars är det samma entusiastiska gäng som kämpar på med den spanska grammatiken. Det är svårt… tycker gruppen och jag börjar vrida på mig. Känner en lätt irritation, vilket kan ha en eller annan biologisk förklaring… ;-) Jag inser vilka fördelar jag har som kan italienska och har läst både Latin och Franska. Grammatiken är nästan densamma och det som skiljer språken mest åt är vokabulären och stavningen med en massa apostrofer.

Vi ska jobba parvis med att ställa frågor till varandra och eftersom det mesta står i boken känns det rätt så fånigt. Vi läser en mening var ur texterna och parerar dem med den skönsjungande kören i rummet intill. Tempot är inte så högt överlag på kursen och jag tvivlar på om jag gjort rätt val att hoppa på en nybörjarkurs. Men samtidigt har jag ju inte läst spanska från grunden förutom två månader på Mallorca för ett sekel sen… typ…

Men nu har jag en kursbok och man kan ju plugga på egen hand. Tonåringen är inte det minsta intresserad av att prata spanska med sin mamma. Hon stirrar skeptiskt på mig när jag sticker iväg till kursen ”Alltså, att du gör det frivilligt OCH betalar för det!??” Ja då blir jag ju lite snål så jag får kanske släpa mig iväg till sista kursttillfället när jag nu betalat.

En kommentar på Spanska igen…

Ett galet reseår börjar gå mot sitt slut

2014 avslutades med Nyårsfirande på Scandic Sergel Plaza med mamma och barnen. Pigga och fräscha startade vi Nyårsdagen med ett besök på ABBA-museet innan vi tog tåget ut till Arlanda. Vår nästa anhalt var Barcelona där vi tillbringade fyra härliga dagar. Vi slapp de värsta köerna tack vare lågsäsongen och fick njuta av fint väder, om än inte badväder, besök på Gauidis byggnader och rundturer runt staden. Vi bodde på Barcelona Catedral som låg mitt i de gotiska kvarteren och var fantastisk trevligt på alla sätt och vis. Här drack vi den godaste Sangrian någonsin blandad på hotellets mysiga bar. Jag hade inte bokat in oss på några restauranger då jag tänkte att vi tar det som det kommer. Det visade sig innebära en del besök på riktiga turistfällor så nästa gång…
Spanientemat fortsatte i februari då hela familjen åkte till Teneriffa på en skön slapparresa. Den här gången hade jag spanat in restauranger så det blev en hel del trevliga besök längs med havet. Vi köpte färskt bröd på morgonen och åt den på vår mysiga balkong. En dag med hyrbil tog oss upp till Teide där det var kallt och blåsigt. Dagen före hade de tom stängt linbanan pga för kraftig blåst.

I april var det återigen dags för Spanien och den här gången dess huvudstad Madrid med mamma. Här tjuvstartade vi semestermyset på Hilton Kastrup med ett Executiverum som ger tillträde till loungen. Då får man mumsa på fri buffé med tillhörande dryck, vilket gör det prisvärt i förhållande till hotellets dyra restaurang. Där satt vi hela kvällen på ett ekonomiskt (snålt?) vis och drack bubbel och åt snittar och annat gott. Madrid var en alldeles förtjusande stad med en ruffigare och mindre insmickrande charm än Barcelona. Vi bodde på The Ritz med toppenläge och toppenservice! Vi besökte muséer och bevistade Picasso i alla varianter inkl Guernica. Det är roligt att ha sett den, men vacker var den sannerligen inte. Vi åkte på en underbar heldagstur med Raul i vinets tecken. Vi provade viner tillsammans med kallskuret. Vi åt en magnifik lunch på en av vingårdarna med utsikt över berg och kullar. Vi blev överförtjusta i tapaskonceptet eller pinxos där ingredienserna ligger på en skiva baguette. Vi tyckte att det var så roligt att hoppa runt mellan olika ställen, plocka lite av det vi tyckte såg gott ut tillsammans med ett glas gott rött spanskt vin. Ribiera Del Duero blev min nya favorit.

Sommarsemester och dottern och jag åkte till Kroatien fyra dagar. Ett supersmidigt koncept med Ving då man kan välja valfri reslängd och inte behöver vara borta en hel vecka. Vi bodde i den pyttelilla orten Brela och gjorde inget. Jag tog några löprundor på mornarna när det inte hunnit bli så varmt. Annars åt vi gott, badade och solade. En utmärkt batteriladdning i en mycket vacker omgivning med kristallklart vatten på ena sidan och gröna berg på andra sidan.

Dags för gemensam familjesemester och husbilen dammades av och styrdes mot Danmark, Tyskland, Amsterdam och Belgien. Det blev många och ibland rätt dryga timmar på vägarna. I Tyskland besöktes staden Neumünster av en enda anledning och det var dess outlet. Däremot var Amsterdam en upplevelse och en stad jag gärna återvänder till. De smala lutande husen över kanalerna är underbara. Men största positiva överraskningen var Brügge som var oerhört charmig med gränder, kullerstenar och vattendrag.

Så i oktober var det dags för Resan, den till New York och dess Marathon. Uppladdningen med förkylning innan lade lite sordin över stämningen, men totalt sett blev det ändå en av de häftigaste upplevelserna jag någonsin varit med om. Nu har jag gjort det, jag tillhör skaran av människor som genomfört ett Marathonlopp. Jag tillhör också skaran av dem som kommer att springa ETT Marathon och inte mer.

Nu kommer årets reseår avslutas med en tur till Köpenhamn med julmarknadsbesök och sen får det vara bra! Nu vill jag boa in mig i vårt nymålade och uppfräschade hem och helst inte lämna 50-skyltarna… eller…

Jultraditioner

Då var det dags igen… årets mest efterlängtade helg och samtidigt en av den mest stressande och kravfyllda sådan. Ingen annan helg har så många ”måste” inbäddade som just Julen. Visst vill många ha sill och lax vid Midsommar… och Påsk… OCH Jul… Men vi förbereder sällan de middagarna på samma sätt. Det går utmärkt med burksill till Midsommar, men vid Jul… Då tänds något glasartat i blicken hos många och de ska ordnas med egenlagad sill på längden och tvären. Laxen ska gravas och köttbullarna trillas. Man ska gå på Julbord med släkt och arbetet, så man hinner bli trött på julmat i början av december. Knäcken och kolan kokas samtidigt som fingrarna bränns när pepparkakshuset ska monteras. Lussebullar och pepparkakor ska bakas som sen äts upp innan Lucia så nya måste bakas, eller så har man gett upp och handlar en påse på Willys. Små presenter till adventskalendern ska tänkas ut, inhandlas och slås in. I samma veva ska huset storstädas och pyntas med fönsterputsning och gardinbyte. För just i december är ljuset så starkt att alla smutsiga fönster kommer att glimma starkare än alla grannars adventbelysning… tillsammans ;-) Trädgårdens träd ska prydas med vackra ljusslingor och granen ska inhandlas, forslas hem och kläs. Klappar ska inhandlas och sedan slås in med piffiga trendiga inslagsvarianter. Ve den gran som innehåller paket inslagna i likadant julpapper med en traditionell rosett knuten runt sig. Under samma tid ska dagisbarn sjunga på förskolan, större barn ha insamlingar, pynt i klassrum och Luciatåg. Lussekläderna letas upp och då inser man att de flaggar och nya måste inhandlas, OM man inte kan övertala barnet att det är praktiskt med korta klänningar så man slipper snubbla. Batterierna till luciakronan måste inhandlas då bara tre ljus lyser. För att inte tala om julgransbelysningen som inte lyser alls pga EN defekt lampa…

När Julafton väl kommer vaknar man upp rosenkindad, utvilad och förväntansfull. Nu ska alla vara glada och SÅ besviken man blir när barnen bråkar precis lika mycket som alla andra dagar på året. Man kan nästan inte ens hota med att Tomten inte kommer om de fortsätter. Faster Berta och kusinerna och precis lika jobbiga med sitt tjat om förr i tiden. Man stressar så över att få fram maten på bordet att ingen sitter ner förrän det är dags att äta. Det tar en timme och vad gör man sen..? Julklappar och lite spel och sen är Julafton slut. Därefter återstår att äta skinka i alla varianter i en veckas tid och klura ut nya pastarätter med rödbetssallad och lax.

Visst är det härligt med Jul?! ;-) Ja jag tycker faktiskt det, men vi måste inte göra allt av ovanstående för att Julen ska bli av. Men OM du nu vill det, kör på… Men bara om DU vill det, inte för att du tror att du måste.

Ändrade resplaner

I den här oroliga världen känns resandet inte lika inspirerande. Flera tankar och planer fick ratas pga det oroliga läget. Men så fortsätter eländet med Paris, ryska nedskjutna flyglan och undantagstillstånd i både Bryssel och Tunis. Berlinresan står för dörren om en månad och de vanligtvis så spirande förväntningarna inför resan har lyst med sin frånvaro. Jag som vanligtvis bokar restauranger och planerar happenings på resan, har stått still.

Så idag gick jag in till mamma för att se hur hon tänkte. Då insåg vi att vi tänkt likadant båda två, men ingen hade vågat säga det till den andra. Så knäppt! Tänk om vi åkt iväg ändå, trots att ingen av oss egentligen var så sugna! Nu har jag ägnat kvällen åt att rädda hem pengarna för de bokningar vi gjort. Hotellrum både på Kastrup och i Berlin är nu avbokade. Tågresan är ombokad till att ändra resan från Malmö näst nästa helg. Flygresan återbetalas inte förutom vissa skatter. Så totalt går vi kanske ca 1500 kr back på det här. Men samtidigt så kostar ju allt annat så mycket och är man inte riktigt sugen på det, blir det en kostsam resa.

image

Försök att reda ut det här...
</p>
<div class=

Att ha något att se fram emot.

Att ha något att se fram emot.

Jag tror att det är bland det viktigaste för personlig lycka, att ha roliga saker att se fram emot. Det behöver inte vara spännande resor till Kina (som jag faktiskt ska göra i mars!!) utan det kan handla om fikastunden med goda vännen eller kollegorna, extra god matlåda, kvällens sköna träningspass, nästa avsnitt av Blacklist mm. Men det är viktigt att kunna se fram emot saker samtidigt som man även måste leva i nuet. Vardagen är den värld vi tillbringar mest tid i av allt, då klart att den ska vara rolig. Man kan heller inte spara allt till helger och semestrar för då lever man inte livet hela livet.

Att ha små extraroliga saker inplanerade förgyller livet både till vardags och fest. Helgens Mordmysterium var en energikick med alla dessa skratt som en människa behöver för att må bra. Den hade vi sett fram emot länge och förväntningarna infriades verkligen. Nästa helg planerar far och son att gå på Dream Hack och det har sonen efterlängtat i ett år. Vi har advenstmys med bästa vännerna att se fram emot plus den glädjen att det är Advent och stjärnor och stakar fyller fönster i villor och lador. Den mörka vintern blir ljus och glad igen, tillsammans med det faktum att det är lite vitt på gator och torg och bidrar till stämningen.

Helgen efter ska barnen, jag och min mamma på en liten mini-break som ändrat karaktär efter världsläget. Men det ser ut att bli en tur till Köpenhamn i deras julbelysning och mys. Sen åker vi, utan stress, tillbaka till Sverige och Malmö. Vi ska bo på Scancic Kramer, ett alldeles förtjusande hotell. Passen får packas ner och vi får känna oss som att det var en ”riktig” utlandsresa.

Sen ser jag fram emot Jul som jag tänker ska bli en helg utan stress och en massa måsten. Vi har en fin tradition att alltid träffa goda vänner en sväng på Julaftons förmiddag. Barnen byter paket, vi tar en kopp kaffe och bara umgås en sväng innan Julborden drar igång. I år ser vi fram emot att få se deras alldeles splitternya hus som de kunnat flytta in i efter en tid i flyttkartonger. Ytterligare glädjepåfyllnad är att ännu en god vän kommer hem och firar Julafton med oss och vår lilla familj. Jul är inte till bara för den närmaste familjen. Jul måste väl handla om att få njuta och umgås med dem man tycker om?!

Som sagt, det finns mycket att glädjas åt om man lyfter blicken och hittar både stort och smått. Vi behöver det i den här oroliga världen som pågår mitt bland oss.

Mord på Mauritzberg.

Fem glada damer från bästa bokklubbsgänget har varit på Mauritzbergs slott på Mordmysterium. Det här var något vi planerat sedan länge och trots att skaran decimerats något under tiden, var inte humöret decimerat. Det fnissades och bubblades högljutt på vår väg ut mot Vikbolandet, där vi passerade både Ystad, Anneberg och Färjestaden. Det är en krispig och kall vinterdag och första mötet med slottet gör oss förväntansfulla, det här kommer att bli bra!

Man checkar in i huvudbyggnaden och här finns några hotellrum men vi är hänvisade till ”Södra flygeln” där våra identiska dubbelrum ligger. Bästa damerna är sugna på lite att dricka så efter piff letar vi oss till restaurangen i ”Norra flygeln”. Ett glas vin sitter fint i skymningen vid Bråvikens vackra bukt. Vi spanar in kvällens meny och spekulerar vilt i hur det här ska gå till. Så kommer den förtjusande kammarjungfrun Katja och förklarar hur det ska gå till.

I samlad trupp, alla 67 deltagare, går vi upp till huvudbyggnaden och samlas i ett och samma rum där scen nr 1 utspelas. Därefter får vi följa den karaktär man fått tilldelad till ett annat rum i slottet. I de olika rummen spelas olika scener och det gäller att samla ledtrådar. Det är valfritt att byta karaktär att följa och totalt sett kommer man att kunna följa åtta scener. Vi skiljs åt ibland och har därför lite olika scener och ledtrådar att sammanställa. För sen är det dags för middag och då ska vi försöka klura ut vem som är mördaren och motivet. Till vår hjälp får vi ställa frågor till de olika karaktärerna som minglar runt borden.

Under tiden äter vi och det är mycket god mat som bjuds! Huvudrätten är fantastisk med kött som smälter i munnen och en krämig rotfruktsgratäng. Efter middagen samlas vi inne i den mördades sovrum och nu ska scenen spelas upp och det ska avslöjas vem som var mördaren. Klart att vi hade rätt, klart vi räknat ut det och nu kan ni kalla oss ”Cold case” gruppen. :-)

Nattsömn väntar och vi drar oss tillbaka till våra rum. De är små men funktionella och vi sover alla gott. Morgonens frukost är liten men charmig, så långt från massproduktion man kan komma. Vi fnissar och planerar vilt inför möjligheten att starta ”Mordmysterium” i Eksjö. Då kommer Susanna med den roliga idén att vi ska ge oss ut på ”Geo-caching” och det ska finnas en inte så långt från slottet. Sagt och gjort, jag packar på mig alla tröjor jag har med mig och så ger vi oss ut i naturen. En promenad upp till en ruin uppe på ett berg leder Susanna till sitt fynd och vi andra har fått en insikt i hur det fungerar.

Mycket nöjda med vår helg styr vi kosan hem och diskuterar vilt vår ”Bucket list” och inser att vi har lite olika inställningar till vad den kan innehålla. Men alla bör ha någon form av lista på sådant man vill göra. Att ha saker att se fram emot och mål, är en underbar glädjekälla och motivator. Vad står högst på din lista?

image

image

När världen inte räcker till…

Världen börjar krympa, den räcker snart inte längre till. Flera resmål som jag haft på min önskelista, Pyramiderna i Giza, Konungarnas Dal, Djerba i Tunisien, Petra i Jordanien, Istanbul, Marrakech, har utgått. Nu börjar helt vanliga resmål som Paris att kännas otryggt och det stör mig, för då har terroristerna vunnit! De vill ju att vi ska förändra oss och våra vanor. Vi ska vara rädda och inte kunna leva som vanligt längre.

Men så står man inte längre bort än att ens nära och kära är viktigast. Min viktigaste roll är att vara mamma till mina barn, allt annat är underordnat. Det är ju naturens ordning och inget kan ändra på det. Så nu står vi där, mamma och jag och funderar över Berlin. Hur ska vi göra? Ska vi åka och gå runt och titta på andra människor och se om de ser farliga ut? (hur man då ser ut…) Ska vi sitta på flygplatsen och titta på medresenärerna? Ska vi..? Vi vet inte utan har bestämt oss för att avvakta tiden lite. Men jag blir arg och frustrerad samtidigt som det är ett I-landsproblem, jag vet det.

Vi kan ju utnyttja våra tågbiljetter och åka ner till Köpenhamn och ha en mini-break där, men det känns lite krystat. Ja vi får se helt enkelt och under tiden får vi hoppas att lilla Eksjö håller sig så stillsam som det brukar.

Spanska igen.

Lika många hugade elever som förra vecka dök upp till veckans spanskaklass. Något som fortfarande fascinerar dottern som, vitt och brett, berättar för sina vänner om sin knäppa mamma. Hon som läser spanska frivilligt på kvällstid OCH betalar för det!

Vi började med en genomgång av förra veckans stavningsregler och kände oss nöjda och trygga, nu hade vi koll på läget. Så skriver hon ordet ”dónde” med en apostrof. Vän av ordningen(läs. Undertecknad) undrar varför. Det slutar ju på en vokal då ska ju ordet betonas på näst sista stavelsen. Jaa… svarar hon, fast ibland gör man såhär… Jag gillar sånt när det gäller språk. När man tror att man har koll på läget… så har man inte det.

Vi fortsätter och försöker få spanskan att låta som en harmonisk symfoni. Hon kan det, Sylvanna och hon har samma uttal av bokstäverna när hon pratar svenska trots att hon bott här i över 25 år. Hennes svenska smattrar och har en lite mjukare ton än hos oss andra.

Hennes ansträngningar kommer av sig när körsångarna dyker upp i rummet intill. De sjunger så vackert i stämmor och julstämningen känns lite mer närvarande och i vårt fönsterlösa rum kan vi inbilla oss ett stillsamt snöfall utanför.

Min telefon och nycklar ligger utspridda på rummet och där och då känner jag makens närvaro när jag ser vilken nyckelring som sitter på bilnyckeln ”Kåt Glad och Tacksam” Jag vänder sakta på den och tänker istället på verben ”ser” och ”estar” som båda betyder vara, befinna sig. Skillnaden är hur långvarigt tillståndet beräknas vara. Den här kursen är inte så långvarig men förhoppningsvis varar mina nya kunskaper lite längre.

Kommande resplaner trots terrorism.

Fruktansvärda händelser i Paris och reslusten dämpas. Men det är ju precis det som terroristerna vill, att vi ska bli rädda och ändra vår livsstil. Medkänslan för (just nu) fransmännen finns med oss alla, men terroristerna får inte vinna!

Därför fortsätter jag att leva som jag vill och resa (nästan)som jag vill. Visst har resmålen ändras: Marrakech blev Istanbul som blev Berlin. Så i januari bär det av till Berlin. Om ett par veckor åker mamma och jag och barnen på minibreak. Här velade jag lite och ursprungsplanen var Lund med boende och julbord på Grand Hotel. Sen tänkte jag att Köpenhamn med julmarknad på Tivoli. Så blev det gränskontroller och förseningar med tågen. Senaste planen är att vi bor i Malmö på Kramer och äter middag i Malmö. Så kan vi ta en dagstur till Köpenhamn och gå på Tivoli i lugn och ro utan att behöva passa tider.

Nästa helg ska jag på Mordmysterium på Mauritzbergs slott utanför Norrköping. Det är bästa bokklubben som ska ut och resa, om än i decimerad skala. Jag är INTE reseledare den här gången och det är mycket vilosamt. Jag vet faktiskt egentligen ingenting annat än att det blir middag och mordgåta som ska lösas samtidigt.

Igår var vi med goda vänner på Amaroneprovning på Ullinge värdshus (en av makens fantastiska 50-årspresent!) det var riktigt trevligt med snittar o bubbel vid ankomst. Tre rätters middag med fem sorters vin. Man ska kanske inte kalla det en regelrätt vinprovning utan mer en god middag med massor av vin till. Men gott och trevligt var det, så som det blir med rätt sällskap :-)

image

image

Att fortsätta leva och göra det jag vill, är mitt lilla sätt att inte låta terrorism vinna…

Mat-traditioner

Har stått och stekt French Toast nu på morgonen till barnen, till makens stora förundran. Han kan för sitt liv inte förstå hur man kan äta stekta mackor med lönnsirap! Jag tror att man måste vara uppvuxen med det för att uppskatta det. När vi är i New York passar jag på att köpa lönnsirap, den där fantastiskt goda ”Delicious Wood Homestead” flavor ”Robust”. Mmmm…

När min bror och jag var små fick vi French Toast på helgerna. Inte varje helg förstås, vi har ju en svensk mamma. Så frukostarna med French Toast blandades med amerikanska pannkakor (ni vet de små med bakpulver i), siraplimpsmackor och gröt. Det här med gröt var något min amerikanska far såg på med lätt misstänksamhet. Han gjorde dem på sitt sätt och hade i karamellfärg för att piffa upp den. Vi åt blå, grön och röd mannagrynsgröt…

Frukost är stort i USA, England och Sverige. Vi äter gärna ägg, bacon, korvar och yogurt med müsli. Amerikanarna och engelsmännen gillar sina bönor och då föredrar man vita bönor i tomatsås i England, medan bönorna i USA är av mer kryddigare variant á la Mexican. Båda de länderna har en tradition av att gå ut och äta frukost på helgen eftersom få vill stå och steka allt detta på hemmaplan. Man möter många ”locals” ute på olika ”Diners”. I Sverige äter ju få människor frukost ute annat än Brunch på söndagar i storstäderna.

Men i Sydeuropa satsar man inte direkt på frukost och man dricker dagens enda cappuccino och ett sött bakverk, ofta stående vid en bardisk på väg till jobbet. Märkligt att de inte hört att frukosten är dagens viktigaste mål. Socialstyrelse har att göra här!

Ostkaka är stort i Småland! Det är så stort och fint att man gärna har det som efterrätt på finare kalas och efter julbord! Vem orkar äta det mäktigaste av alla mäktiga rätter EFTER en middag? Svar:smålänningen. Hemma på min gata i stan fick man ostkaka (Frödinges i folieform) som mellanmål efter skolan. Jag visste inte att ostkakor kunde se ut eller komma i någon annan form än denna folieförpackning. På samma vis är smålänningarna uppväxta på kräm, i alla dess smaker. Frukt och bär tas tillvara och man gör bla kräm på dem. För mig är kräm en tetraförpackning med namnet Bob. Jag tycker inte om kräm…

Jag har kämpat hela mitt liv med att förstå potatisens storhet, men får erkänna mig besegrad. Jag förstår det inte! Kokt potatis runt Midsommar verkar vara som Gåslever och Iransk kaviar för andra. Färskpotatis smakar som all annan potatis i min mun, lite mjölig och… inte så mycket mer… När jag var liten åt ALLA potatis, varje dag. Förste man hem satte på potatisen så den var färdig till middagen. Mina stackars barn får glädjas åt ugnsrostad potatis och ibland mos till köttbullarna (fast jag äter det inte). I övrigt är det andra grönsaker i ugn som dominerar, palsternacka, morötter, zucchini mm. Annars är det arsenikdoftande ris och andra gryner samt pasta som gäller här hemma.

Ikväll ska vi istället på Amaroneprovning på Ullinge Värdshus istället. Man kan ju inte bara äta, man måste ju dricka också.